Jag noterar att Ekeröbloggen inte skrivit något om de kommun-rankingar som tidningen Miljöaktuellt, föreningen Gröna Bilister eller Naturvårdsverket har gjort när det gäller miljön.

Miljöaktuellts ranking baseras bland annat på klimatmål, utsläppsförändringar och energiomställning, transporter, samhällsplanering, mängden ekologisk mat i offentliga storhushåll, strategi för långsiktig hållbar utveckling och mängden återvinning.

Försämring 40 platser på ett år
Ekerö har här försämrat sin placering från plats 151 år 2009 till plats 191 år 2010.

Tidningen grundades 1973 av Naturvårdsverket och var i dess ägo fram till 2007 då tidningen togs över det internationella facktidningsförlaget IDG där den fusionerades med Dagens Miljö.

Enligt rankingen ligger t.ex.

• Sigtuna på plats 13
• Södertälje på plats 15
• Huddinge på plats 19
• Botkyrka på plats 24 osv.

Ekeröbloggens kommentar: Du kan se rankingen om du klickar här. 

Att Ekerö - som berömmer sig över att vara en EKOkommun - med plats 191 hamnar i den sämre tredjedelen av Sveriges kommuner är anmärkningsvärt.

Ekerö fick 1 poäng för att man är en EKOkommun. Utan den poängen hade Ekerö haft plats 214.

För Ekerös del går det bara att konstatera att medlemskapet i Sveriges Ekokommuner inte är något som tas på allvar.

Vägs miljöhänsyn in i de kommunala besluten är det nämligen helt otänkbart - som Ekerö kommun har gjort - att tappa 40 platser i rankingen och ligga i den sämre tredjedelen av kommunerna.

Ekerös placering är sämre än Danderyd, Vallentuna, Lidingö, Sollentuna, Norrtälje, Järfälla, Österåker, Täby, Tyresö, Haninge, Sundbyberg, Nacka, Upplands Väsby osv.

Ekeröbloggens kommentar: Läs om EKOkommuner i grå rutan till höger.  

Sveriges Ekokommuner är en ideell förening som bildades 1995 och arbetar för att Sveriges alla kommuner ska bli hållbara.

Medlemskommunerna representeras av en tjänsteman och en politiker i ledande ställning vilket innebär att miljöfrågorna lyfts upp i kommunernas högsta ledning.

På hemsidan för Sveriges EKO-kommuner står att

"Sveriges Ekokommuner ska vara en förebild och föregångare för landets övriga kommuner i arbetet för en hållbar utveckling på lokal nivå. Sveriges Ekokommuner ska vara opinionsbildare, pådrivare, dvs en tydlig lokal röst i miljöpolitiken, samt en kunskapsförmedlare av goda lokala exempel och stimulera erfarenhetsutbyte mellan lokala aktörer nationellt och internationellt".

Det är vackra ord men de verkar vara - trots att Ekerö är medlem - främmande för Ekerö kommun.

Gröna Bilister 
Den låga prioriteringen av miljöfrågor framgår även av Gröna Bilisters granskning av kommunerna.  

Här ligger Ekerö kommun sist i länet med enbart 6 poäng.
Södertälje, Nacka fick 34 poäng, Huddinge 31 poäng osv.

Genomsnittspoängen för de deltagande kommunerna var 23 poäng. Ekerö - trots sitt tal om EKOkommun - uppnådde 6 poäng. Enbart 13 kommuner i undersöknignen har sämre resultat än Ekerö.

Ekeröblogens kommentar: Du kan se rankingen genom att klicka här.

Naturskyddsföreningen
Läget är lika illa för Ekerö i den ranking över klimatindex som görs av Naturskyddsföreningen.

• klimatmål och historiska utsläppsförändringar
• smarta transporter, kommunikation och samhällsplanering
• energiomställning och kommunens fastigheter
• matens klimatpåverkan
• internationellt samarbete
• gröna jobb
• goda exempel i klimatarbetet

• vill ha en miljöanpassad utveckling av trafiken
• påverkar bilindustrin, transportnäringen, myndigheter och politiker via rapporter, uppvaktningar och skrivelser
• är medlem i Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande, NTF
• är medlem i en europeisk paraplyorganisation - European Federation for Transport and Environment (T&E)
• är klimatneutrala enligt Tricorona 
• klimatkompenserar sin verksamhet - fick diplom 2008
• ger fyra gånger per år ut tidningen Trafik & Miljö

Föreningen Gröna Bilister grundades 1994 med stöd av Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden WWF.

Ekerö hamnade på plats 170 . 

Före Ekerö - som fick 22 poäng av 90 möjliga - ligger bl.a.

• Sundbyberg 60 poäng
• Botkyrka 59 poäng
• Södertälje 51 poäng
• Haninge 48 poäng
• Huddinge 47 poäng

Ekeröbloggens kommentar: Du kan se Naturskyddsföreningens ranking över klimatindex för 2010 genom att klicka här. 

Insändarskribenten verkar ha fog för sitt påstående att miljöfrågor är ett lågprioriterat område för politikerna, men att politikerna - trots detta - så fort tillfälle ges lyfter fram att Ekerö minsann är en EKOkommun som väger in miljöfrågor i alla kommunala beslut.

Förslag: Utse en grupp som får till uppgift att granska de olika miljörankingarna och se vad det är som gör att Ekerö ständigt får låg ranking. Utifrån granskningsresultat ges förslag på förbättrande åtgärder.

Ett gott råd: Ligg lågt med att framhäva Ekerö kommun som ett miljömässigt föredöme tills det finns fog för påståendet.

Det verkar som det finns en del att göra för våra politiker när det gäller att leva upp till det krav som finns på en EKOkommun. 

Signaturen: Inte grön i miljöfrågor   

Ett exempel på hur styvmoderligt miljöfrågor hanteras får du genom att läsa inlägget "Fort och billigt - viktigare för Ekerö badhus än kvalitet, långsiktig hållbarhet och miljökrav" genom att klicka här.

I inlägget visas att leverantörerna fått information - som kommunen är bunden av - att vid upphandling av badhuset är pris och kort ledtid viktigare vid utvärdering av inkomna anbud än hållbara miljökrav, långsiktiga tekniska lösningar och kringaktiviteter som gym, bowling etc .

Glömde (?) Carpelan (M), Billter (FP), Andersen (S) - i en av kommunens största upphandlingar - att höga krav på miljöanpassning och energieffektivitet vid offentliga upphandlingar är både ett ansvar och en skyldighet. Det framgår av EG-direktiv, propositioner och flera riksdagsbeslut. Den offentliga sektorn ska vara ett föredöme i arbetet mot en hållbar utveckling och energieffektivisering.

Kommunstyrelsen
En intensiv planering pågår av Ekerö centrum. Kommunstyrelsens arbetsutskott leder arbetet.

Information om arbete har lämnats vid allmänna informationsmöten och samrådsmöten.

Allmänheten och de som är berörda av planeringen har haft mjöligheter att komma med synpunkter på planeringen.

Olika protestaktioner är på gång, i samlad form eller enskilt.

Debatten om planeringen av Ekerö Centrum och Stenhamra kommer att bli intensiv i den kommande valrörelsen.

Synpunkterna från innevånarna har huvudsakligen varit av kritisk karaktär. Några exempel

• En fördjupad översiktsplan har inte utarbetats för Ekerö centrum. Detta innebär att planeringen blir ofullständig
• Planeringen sker inte i överensstämmelse med de övergripande besluten att Ekerö ska utvecklas med försiktighet och omtanke - och bevara sin nuvarande karaktär
• Den föreslagna bebyggelsen är för tät och hög
• Remisstiden för de som berörs av planeringen har varit för kort
• Synpunkterna från samrådsomgången har inte beaktats
• Företrädarna för de politiska partierna ger besked vid informationsmöten som inte stämmer med de beslut som fattas i arbetsutskottet.
  

På Ekeröbloggen - http://www.ekerobloggen.se/ - har några av de synpunkter som framkommit samlats i inlägget "Är det total förvirring eller fräcka lögner som är styrande för planeringen i Ekerö"

Redaktionsrådet

Hasse Alfredssons pastor Jansson framstår som en mycket bestämd person i jämförelse med Ekerös ledande politiker

Småskalighet i byggnationen gällde 10 maj 2010
Den 10 maj i Mälarökyrkan talade sig alla politiker hesa för småskalig bebyggelse, vikten av att bevara Ekerö kommuns särart osv. Uttalandena skedde vid en bostadspolitisk diskussion, ordnad av Hyresgästföreningen. 

Storskalighet i byggnationen gällde 15 juni 2010
Den 15 juni i Erskinesalen presenterades - med inledningsanförande av Peter Carpelan (M) - en struktur för Ekerö centrum som prisar storskalighet. Läs mer om detta i inlägget "Ekerö centrum - en storstad på landet" genom att klicka här.

Småskalighet i byggnationen gällde i en insändare 21 juni 2010
Den 21 juni skriver, för att ytterligare förvirra medborgarna, Staffan Strömbäck - en ledande Moderat politiker - i Mälaröarnas Nyheter: "Jag tror att det finns ett stort stöd hos Ekeröborna för moderaternas och alliansens linje: att behålla det lantliga, lägre byggnader och mindre och trivsamma centra". Läs mer om detta i inlägget "Moderaterna ger dubbla budskap vid utbyggnaden av Ekerö centrum" genom att klicka här. 

Storskalighet i byggnationen gällde Wrangels väg 22 juni
Men den 22 juni, när förslaget till detaljplan för Wrangels väg presenterades vid ett samrådsmöte i Erskinesalen, var det storskalighet som gällde för den planerade bebyggelsen vid Wrangels väg-

Småskalighet i den översiktliga planeringen
I den borgerliga alliansens regeringsförklaring för 2007-2010 , som är det styrande dokumentet för utbyggnad av kommunen, står att Ekerö "ska utvecklas med försiktighet och omtanke - och bevara sin nuvarande karaktär".

Vallöftet som försvann
Som exempel på hur politikerna ändrar sig i bostadsbyggnadsfrågan bör du läsa inlägget "150 lägenheter i flerbostadshus eller 34 lyxvillor i Ekerö - Vallöftet som försvann efter åtta dagar" genom att klicka här.

Förvirring eller fräcka lögner
När det ständigt förs fram motstridiga besked

• Är den troliga förklaringen att politikerna inte vet vad de beslutar? 
• Eller anpassar man det politiska budskapet till vad man tror att lyssnarna för stunden vill höra?

Insändare 1 

Det strider mot omkringliggande bebyggelses utformning att anlägga höghus vid Wrangels väg.

En förtätning kan ske på höjden men då i enlighet med måldokumenten för planläggning av Ekerö kommun.

Bostäderna i Ekerö kommun skall inte vara högre än 3 våningar eller maximalt 4.

Det är framför allt ensamstående med barn samt unga som behöver bostäderna planerade på Wrangels väg.

Visste politikerna vad de beslutade
Beslut om fortsatt planering av Wrangels väg fattades av kommunstyrelsens arbetsutskott den 18 maj. Ärendet om Wrangels väg var ett av två extra ärenden vid arbetsutskottets sammanträde.

Materialet till de extra ärendena är daterade den 17 maj - dvs dagen innan sammanträdet. Materialet omfattade totalt 160 sidor.

Det är därför omöjligt för en ledamot att inhämta åsikter från övriga politiker inom partiet i dessa extra ärenden.

Det är självklart att kvalitén på fattade beslut blir bristfällig då ledamöterna inte ges tid att sätta sig in i ärenden som omfattar 160 sidor. 

Rimligt är t.ex. att titta på Londons smala stadsradhus i 2-3 våningar där en familj bor i flera plan på höjden och där material och utrustning går i enlighet med "bo klok". Ett radhus är således inte mer än kanske 40 kvadrat i markyta + ytterligare 40 kvadrat i tomtmark tillhörande.

Eftersom terrängen upp till Wrangels väg är backig så passar det bra att bygga i olika terrasser.

God planering i bostadsbyggandet minskar kriminaliteten i ett bostadsområde och i kommunen.  

Trivsel och bra hyresnivå genererar mindre omflyttning - vilket i målgruppshänseende är positivt. Det är bättre att ha råd med 20 kvadrat för stor lägenhet än 20 kvadrat för liten då familjen kan utökas utan problem.

Ekerö kommuns fokus på natur, jakt, fiske, kulturmiljö, design och trädgård är stort - varför varje bostad bör ha ingång från markplan och egen täppa/liten tomt att odla ett behagfullt uterum på.

Det är omöjligt i 6 våningars hus. 6 våningshus som byggts på passande vis finns i t.ex. Sandudden. Ett lyckat exempel på förtätning är Sandudden. ´

Till planläggningen bör naturmiljöns bevarande tilläggas samt den ide som sattes som krav i den initiala diskussionen kring Markområdets utveckling

Ansvarig för kallelsen samt att material skickas i god tid till ledamöterna är kommunstyrelsens ordförande Carpelan. 

Jan-Erik Billter (FP)

Solveig Brunstedt (C)

Ulric Andersen (S)

Krister Skånberg (MP)

En park för barn i ålder 1-5 med tillhörande plaskdammspool med reningsverk samt pedagogiska lekredskap där tillhörande var ett viktigt inslag i markexploateringen.  

Småbarnsföräldrar och ensamstående föräldrar med småbarn bör med tanke på klimatförsämringen kunna svalka sig och sina barn sommartid utan att behöva färdas till stranden.

Alla har inte råd med bil ex, Alla har inte heller tid att tillbringa hela dagarna på stranden. Det är viktigt att hela boendeområdets utformning blir rätt för god effekt av boendets utformning. 

Namn: Annelie Malena Eriksson
E-post: prinsessanannelie@hotmail.se

Nedan är en karta som visar det förslag som politikerna beslutat ska ligga som underlag för vidare planering.

För din orientering nämns att Tappströmskolan ligger höger om bilden och rondellen vid OK/Q8 vänster om bilden. I bilden syns en nyanlagd rondell. 

Jag anser att Ekerö kommuns förslag, Tappström 3:1 , 2:1,Ekebyhov 1:234 strider mot det som är unikt för Ekerö , dvs miljön, trevnaden, tradition och befintlig bebyggelse. Tänk också på alla som ska trängas på vägen ut hit. Vi flyttade hit just för att det var en lugn miljö nära staden.

Namn: Ingegerd Persson
E-post: ingegerd.persson@svph.se 

Kommunen skriver själv om förslaget:

"I det mindre kuperade området sydost, längs med Ekerövägen förslås bostadshus i två till 6 våningar. ... Undertill uppförs ett terrassdäck med två garageplan och cirka 200 bilparkeringsplatser. Den befintliga gång- och cykelvägen omvandlas till körbar väg med starkt reducerad hastighet för angöring till den nya bebyggelsen".  

Nedan kan du se var området Wrangels väg ligger.

Enligt ritningarna ska husen som ligger parallellt med Ekerövägen ligga 11 meter från Ekerövägen.

Detta gör att Boverkets bullernormer för ny bebyggelse kommer att kraftigt överskridas enligt en bullerutredning gjord av Westin Akustik AB.

I utredningen står: "Eftersom framräknade ljudnivåer på en relativt stor andel av av fasadytorna tydligt överskrider riktvärden för vägtrafikbuller, måste man analysera situationen med stöd av Boverkets undantagsfall som redovisas i "Buller i Planeringen" Boverket 2008:1" .

Bortglömt är tydligen att Ekerö som Eko-kommun ska väga in miljöhänsyn i alla kommunala beslut samt att "Sveriges Ekokommuner ska vara opinionsbildare, pådrivare, dvs en tydlig lokal röst i miljöpolitiken, samt en kunskapsförmedlare av goda lokala exempel och stimulera erfarenhetsutbyte mellan lokala aktörer nationellt och internationellt "

Ekerö kommun bekantgör med pukor och trumpeter på sin hemsida att hemtjänsttagarna nu har två olika privata företag att välja på som utförare vid sidan av den kommunala hemtjänsten.

/Ekeröbloggens kommentar: Se grå rutan till höger/

Verklig valfrihet i vardagen är inte marknadsanpassning
Fri etablering av privata vårdföretag är för Alliansen detsamma som valfrihet för hemtjänsttagare

Men hemtjänsttagarna i gemen vill ha vård och omsorg efter behov, inte utifrån var olika företag tycker det är lönsammast att etablera sig.

Verklig valfrihet i vardagen handlar inte om att kunna välja mellan olika privata utförare utan för hemtjänsttagarna att ha stort inflytande

• över vad de får hjälp med
• hur hjälpen utförs
• när hjälpen görs.

I dag promenad - ingen städning
I biståndsbeslutet framgår vilka typer av insatser som den enskilde har rätt till.

Även om de flesta hemtjänsttagare är vid mentalt god vigör och fullt kapapla att göra egna avvägda val om ett tillfälligt avsteg från beslutad hjälpinsats får de inte göra det.

När nedanstående händer har en hemtjänsttagare blivit en aktiv medborgare.

Verklig valfrihet finns först när en hemtjänsttagare kan säga till personen från hemtjänsten "I dag struntar vi i att städa som du kar kommit hit för - jag vill att vi istället tar en promenad i solen fast det inte ingår i beslutad hemtjänst. Det har jag mer glädje av än städningen"

Det borde vara självklart att hemtjänsttagarna ska kunna påverka sin vardag och insatserna anpassas efter hemtjänsttagarnas behov och önskemål.

Ansvar och frihet ökar genom att makten över hemtjänstens innehåll förskjuts från biståndsbedömare till mötet mellan hemtjänsttagaren och medarbetaren. Därmed får också personalen en mer tillfredsställande arbetssituation.

Verklig valfrihet inom särskilt boende
Även inom särskilt boende bör verklig valfrihet införas. Det borde vara självklart att de boende ska kunna påverka sin vardag och att insatserna anpassas efter deras behov och önskemål.

Önskan inte rutiner ska styra
Rutiner ska inte få styra när man ska gå upp eller lägga sig, när man ska få duscha eller äta mat. Det gynnar inte den enskildes livskvalitet och hälsa. Så långt som möjligt borde de som bor på äldreboendet kunna fortsätta att leva utifrån sina önskemål och vanor.

När får vi se på kommunens hemsida läsa att äldres inflytande har utökats så att de får bestämma inom en kostnadsram vad de får hjälp med, hur hjälpen utförs och när hjälpen görs?

Signaturen: Ännu ej hemtjänsttagare  

Fakta
Kommunen har godkänt två privata utförare av hemtjänst.

Arbetsgivaravgiften utgör ca 1/3 av utbetald lönesumma.

Med 4084 kr i inbetald arbetsgivaravgift hade Accnova Care AB 31 maj 2010 en anställd - verksamhetsledningen - som uppbar en lön om ca 12000-13000 kr/månad. I juni har företaget - inklusive verksamhetsledningen - ca 2 anställda med en total lön om ca 33 000 kr/månad.

Accnova Care AB beskriver sig själv så här:

Erfarenhet i branschen
Vår personal är välutbildad med goda kunskaper och erfarenhet inom vård och omsorg. Verksamhetsledning har mer än 20 års erfarenhet från branschen, bland annat som äldreomsorgsinspektör och äldreombudsman.

Verksam i Bromma, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Hägersten-Liljeholmen, Hässelby-Vällingby, Kungsholmen, Norrmalm, Rinkeby-Kista, Skarpnäck, Skärholmen, Spånga-Tensta, Södermalm, Älvsjö, Östermalm, Utanför Stockholm

Enligt uppgifter giltiga 13 juni saknar företaget kollektivavtal med kommunal och/eller SKTF. Företaget är inte registrerat i Pacta.

Kommentar
De utförare som godkänts startar oftast utan uppdrag och intäkter och ska konkurrera med varandra om varje hemtjänsttagare som nu ges möjlighet att välja fritt. Osäkerheten förstärks av att hemtjänsttagarna dessutom alltid kan göra omval. Startsträckan för en ny utförare att nå lönsamhet i verksamheten kan därför bli lång och det krävs uthållighet och kapital.

Proffskraft bedriver i huvudsak hemtjänst enligt kundvalsmodellen i Bromma men har också viss personlig assistansverksamhet.

Företaget omsätter ca 25 mkr. Excelsis Vård Scandinavia driver två framgångsrika sjukhem i Dalarna.

Företaget har inte kollektivavtal. 

Du kan läsa "Uppföljning av utförare i kundvalsmodellen för hemtjänst i ordinärt boende i Stockholms stad" genom att klicka här.

Kommentar:
Uppföljningen visar att företaget sköter sin verksamhet på ett bra sätt.  

Kommentar från Ekeröbloggen
Insändarens budskap är att Alliansen har lyft fram mångfald som ett viktigt syfte med LOV.

Men att bara kunna välja mellan företag A eller B som utför samma arbete på likartat sätt är - som insändaren påpekar  - en torftig mångfald. 

En bärande tanke borde vara att utförarna i sin marknadsföring ska profilera sig och framhäva det unika i den egna verksamheten.

Men utförarnas reella möjligheter att profilera sig motverkas av att kommunen anger att utförare är skyldiga att ta emot alla hemtjänsttagare som väljer dem.

Detta försvårar en profilering för att attrahera vissa hemtjänsttagare med vissa specifika behov beroende på funktionshinder eller av andra skäl.

Det finns mängder av sätt att profilera sig och här nämns bara ett; att i en EKO-kommun erbjuda hemtjänsttagarna ekologisk och närproducerad mat.

En kartläggning av Socialstyrelsen visar att över 200 kommuner tog chansen att med hjälp av statsbidrag utreda om de skulle införa valfrihet i hemtjänsten.

Socialstyrelsens kartläggning daterad juni 2010  visar att 45 kommuner kommit igång med kundval enligt LOV. Av dessa är enbart en kommun en glesbyggdskommun.

Men 49 kommuner har uppgivit att de avser att komma igång med LOV under 2010. 

Men enbart en tredjedel av hemtjänsttagarna har gjort ett aktivt val enligt Socialstyrelsens uppskattningar.

Spridningen är här stor då vissa kommuner har avvecklat sin kommunala hemtjänst - där "tvingas" 100% till att göra val. I andra kommuner är det bara någon procent som gjort ett aktivt val.

Men Socialnämnden i Ekerö har redan beslutat att för de som inte har valt vårdgivare kommer den förste att tilldelas entreprenör 1. Näste till entreprenör 2. Näste till kommunen. Och sedan upprepas detta.

Det innebär att kommunen aktivt flyttar kommuninvånare till privata entreprenörer.

De kommuner som beslutat att inte införa LOV är främst små kommuner och glesbygdskommuner med jämförelsevis långa avstånd mellan brukarna. 

Flera av dessa kommuner har gjort sonderingar av intresset för LOV hos flera möjliga entreprenörer men dessa anger just långa avstånd som skäl till tveksamhet om möjligheten att få ekonomisk bärighet i verksamheten.

En kommun som systematiskt inventerat intresset konstaterar att möjliga utförare betonat svårigheter med att etablera sig i en liten kommun med få brukare och stora geografiska avstånd.

Om Ekerö tillhör en sådan kommun återstår att se.

Insändaren är texten inom röd ram i vänstra spaleten ovan.

Ekeröbloggen svarar för rubrikerna i insändaren samt övrig text och bilder.

Nedan är ett flygblad som protestgruppen mot förtätningen vid Wrangels väg har gjort.

Efter flygbladet har Ekeröbloggen gjort en kort sammanfattning av arbete med planeringen av Ekerö centrum. Vidare görs en hänvisning till den information som finns hos kommunen om planeringen.   

Enligt de nya planerna ska det byggas ett flertal hus 5-6  våningar i Ekerö centrum. Bortglömt är att Ekerö enligt Översiktsplanen ska utvecklas med försiktighet och omtanke, präglad av småskalig bebyggelse.

Du kan läsa mer om detta i inlägget "Ekerö centrum - en storstad på landet" genom att klicka här.

Planprocessen i Ekerö
Byggandet är reglerat i Plan- och bygglagen, PBL. För att bygga bostäder krävs en plan, en detaljplan. Arbetet med att ta fram en plan sker i flera steg. Först utarbetas ett program. I programmet anges vilket innehåll planen ska ha, vad som ska byggas. Därefter utarbetas ett förslag till detaljplan. I detaljplanen anges mer noggrant vad marken ska användas till, vad som får byggas, bygghöjder, byggnadernas utformning mm

Under planprocessen ska, i enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen, de som är berörda av planeringen ha möjlighet att lämna synpunkter på arbetet. Detta kallas samråd.

Nedan kan du se var området Wrangels väg ligger.

Samrådsprocessen i Ekerö - semesterarbete
I en första omgång har de berörda fastighetsägarna m fl haft möjlighet att lämna synpunkter på programmet, d.v.s. innehållet i planen. Detta samråd genomfördes under tiden 21 september - 12 oktober 2009. D.v.s. möjligheten fanns att ta del av förslaget, diskutera det med andra, skriva synpunkter mm under en tid av 3 veckor.

Under en andra omgång finns möjlighet att lämna synpunkter på ett förslag till detaljplan. Tiden för detta samråd är 10 juni- 6 augusti 2010, som till största delen infaller under normal semestertid.

Detta är en orimligt kort tid. Förläggningen av tiden för samråd till semestertiden gör det vidare i praktiken omöjligt att lämna synpunkter. Detta gäller särskilt för föreningar som har till uppgift att företräda berörda fastigheter.

Synpunkter från programsamrådet
Under programsamrådet har det framkommit synpunkter/kritik mot framförallt buller, trafik samt husens höjd och utformning. Buller- och trafikproblemen kvarstår till stor del trots de åtgärder som genomförts i förslaget till detaljplan. T.ex. biltrafik på "gångvägar". Oacceptabelt buller trots bullerskärmar. 

Kritiken mot husens höjd och utformning har inte beaktats i förslaget till detaljplan.  

Det är den förtätning som framgår av bilden nedan som skapat opinion 

För din orientering nämns att Tappströmskolan ligger höger om bilden och rondellen vid OK/Q8 vänster om bilden. I bilden syns en nyanlagd rondell. 

Kommunen skriver själv om förslaget:

"I det mindre kuperade området sydost, längs med Ekerövägen förslås bostadshus i två till 6 våningar. ... Undertill uppförs ett terrassdäck med två garageplan och cirka 200 bilparkeringsplatser. Den befintliga gång- och cykelvägen omvandlas till körbar väg med starkt reducerad hastighet för angöring till den nya bebyggelsen. Genom att antalet boende ökas kraftigt föreslås infart ske via en nyanlagd cirkulationsplats från ekerövägen".

Husens höjd och utformning bör enligt förslaget till detaljplan stämma överens med den planerade bebyggelsen i Ekerö centrum. Detta innebär höga hus!

Nedan är en bild som visar var den nya höghusbebyggelsen ska byggas.  

Du kan läsa mer om kommunens information om planeringen av Wrangels väg på kommunens hemsida genom att klicka här.  

Ovanstående bild ingick i det material som presenterades för allmänheten i Erskinesalen den 15 juni 2010. Kommunalrådet Carpelan (M) inledde presentationen.

Den 21 juni - knappt en vecka senare - ger en framträdande moderat företrädare allmänheten en helt annan bild av Ekerö centrum. 

Sex dagar efter mötet den 15 juni i Erskinesalen om planeringen av Ekerö centrum publicerades en insändare undertecknad av Staffan Strömbäck (M) i Mälaröarnas Nyheter.

Att Strömbäck sätter (M) efter sitt namn gör att innehållet i insändaren uppfattas vara moderaternas åsikter. Och kanske också är det?!!?

Men Strömbäck ger i insändaren information som är totalt motstridig den information som gavs i Erskinesalen den 15 juni.

Strömbäck skriver: 
 "Vid senaste sammanträdet i Ekerö kommunfullmäktige argumenterade Eva Külper (MP) för en tätare bebyggelse än den nuvarande ... även i Ekerö centrum och Tappsundsområdet"

Strömbäck fortsätter: "Det är lätt att få intrycket att Eva Külper vill bygga ett förortscentrum. Varför ska vi göra det? Om man vill bo nära ett förortscentrum finns det flera att välja på i Stockholmsområdet. Att bygga ytterligare ett stort förortscentrum tillför inte något positivt till vare sig Stockholmsregionen eller Ekerö"

Men sanningen är
Den plan för Ekerö centrum och Tappsundsområdet, Wrangels väg m.m. som presenterades den 15 juni i Erskinesalen innebär en tätare bebyggelse än den nuvarande ... även i Ekerö centrum och Tappsundsområdet"

Kommunalrådet Carpelan (M) gav en introduktion av den storskaliga förtätade bebyggelsen i och omkring Ekerö centrum.

De planer som redovisades visade på huskroppar upp till 6 våningar med stark förtätning i Ekerö centrum, Tappsund, Wrangels väg m.m. Se stora bilden ovan.

• Socialnämndens arbetsutskott - ordförande
• Socialnämnd - ordförande
• Kommunstyrelsen - ledamot
• Kommunfullmäktige - ledamot
  Pensionärsrådet - ordförande
• Representanter till AB Vårljus bolagsstämma - ombud
• ESSAM-samarbetsgrupp - ledamot

Som ledamot i kommunstyrelsen känner Strömbäck till de planer som utarbetas för Ekerö centrum m.m. på kommunstyrelsens uppdrag.

Det är därför en gåta att Strömbäck i en insändare i Mälaröarnas Nyheter förnekar de planer som utarbetats och presenterats för allmänheten. 

Det är ju just ett sådant förortscentrum som Strömbäck anger att vi inte ska ha som presenterades för allmänheten den 15 juni. 

Strömbäck på kollisionskurs med Carpelan
Strömbäck tar sedan fram stora artilleriet och skriver: "Jag tror att det finns ett stort stöd hos Ekeröborna för moderaternas och alliansens linje: att behålla det lantliga, lägre byggnader och mindre och trivsamma centra".

Men kommunalrådet Carpelan (M) hade en annan linje den 15 juni i Erskinesalen.

Har Strömbäck eller Moderaterna en dold agenda
Strömbäck känner som  ledamot i kommunstyrelsen till de planer som utarbetas för Ekerö centrum m.m. på kommunstyrelsens uppdrag. Se Strömbäcks politiska uppdrag i gula rutan till höger.

Frågan är därför vilken dold agenda som ligger bakom att moderaterna presenterar en bild av Ekerö centrum i Mälaröarnas Nyheter och en helt annan bild för allmänheten 6 dagar tidigare i Erskinesalen.

Nedan är en ritning över Wrangels väg där den nya bebyggelsen är inritad. Ritningen har presenterats i kommunstyrelsens arbetsutskott.

Arbetsutskottet har godkänt de underlag för Wrangels väg där vissa hus förslås bli upp till 6 våningar höga med parkeringsgarage i flera plan.

Allt tal om småskalighet, bevara Ekerö centrums särart, väga in miljökrav i alla beslut osv verkar vara mer prat än en policy som ska styra praktiskt handlande.  

Att detta beslut och denna planering ger stöd för Strömbäcks påstående att "moderaternas och alliansens linje /är/ att behålla det lantliga, lägre byggnader och mindre och trivsamma centra" är svårt att inse.  

För din orientering nämns att Tappströmskolan ligger höger om bilden nedan och rondellen vid OK/Q8 vänster om bilden.

Den rondell som är inritad på bilden är en ny rondell som inte finns idag.

Kommunen skriver stolt på sin hemsida både på engelska och tyska

30 minuter från Sergels torg ligger Ekerö kommun, en grön oas, belägen på ett antal öar i Mälaren. Utöver våra två världsarv - Birka med Hovgården och Drottningholmsområdet - kan vi med stolthet erbjuda ett rikt utbud med andra sevärdheter och aktiviteter. Medeltida kyrkor, golfbanor, båthamnar, vandringsleder och gårdsbutiker är endast ett axplock. Och allt detta i samklang med en sagolik natur. Ekerö är platsen för äventyr och upplevelser men också för rekreation och eftertanke.

Gör ett besök i annan värld, välkommen till Kulturens övärld!

Frågan är om turisterna - där många saknar bärbara datorer och internetuppkoppling - känner sig välkomna när det inte ens går att hitta till turistbyrån.

Läs insändaren i vänstra spalten och se vad som kan hända.  

Jag tycker att skyltningen av sevärdheter inom kommunen måste förbättras. 

Förra veckan när jag tankade på Statoilmacken i Ekerö kom en  holländsk turist och frågade var turistbyrån låg.

Holländaren nämnde att han åkt över en bro och sett en skylt om turistinformation, men att han inte kunde hitta turistbyrån.

Ekeröbloggen har fotograferat skylten som Holländaren såg.  Se bild och text i gula rutan till höger. 

Holländaren nämnde att han var på väg till världsarvet i Hovgården/Birka och sett på kartan att man måste åka båt/färja.

Holländaren sa att han gärna ville ha någon broschyr om Hovgården/Birka om öppettider och turlistor. Han sa att han åkt fram och tillbaka utefter vägen utan att se turistbyrån.

Jag sa att om du åker mot Stockholm ska du svänga till vänster vid trafikljusen strax före bron.

Han frågade samtidigt var han kunde äta lunch.

Då jag vet att Ekebyhovs slott har god lunch sa jag att vid rondellen där det finns "kvinnoben" /rondellen vid OK/Q8/ finns en skylt till Ekebyhovs slott. Slottet är utmärkt som en  sevärdhet och ligger på höger sida om vägen mot Stockholm. 

Kan man inte omedelbart se turistbyrån från märkets plats ska det - enligt vägtrafikförordningen - vara en tilläggstavla under märket som anger om man t.ex. ska svänga höger eller vänster vid nästa korsning. 

Enligt vägtrafikförordningen är det lämpligt att en tilläggstavla under märket anger avståndet till turistbyrån.

Jag åkte till Ekerö centrum och handlade. På vägen hem såg jag att holländaren med familj satt på konditoriet i Ekerö centrum och åt lunch.

Holländaren vinkade och sa att han hade svängt vänster vid trafikljusen strax före bron men inte sett någon skylt till någon turistbyrå.

När jag granskade skyltningen på hemvägen fann jag att det inte finns någon skylt som visar att turistbyrån ligger i kommunhuset.

Ekeröbloggens kommentar. Se bild och kommentar till det som Holländaren såg i grönmarkerade rutan i högra spalten.

Holländaren sa att han - när han lämnade Statoilmacken - hade åkt enligt skyltningen för Ekebyhovs slott och hamnat i ett färjeläge och där vänt och åkt tillbaka till Ekerö centrum.

Att Holländaren sökte Ekebyhovs slott vid Ekerö centrum beror på att det är skyltat så när du åker mot Stockholm

Signaturen: Turister i Ekerö ska veta - inte fråga

Det stämmer som insändaren säger. Turister som kommer från världsarvet Hovgården och åker mot Stockholm ser skylten som är avbildad i blå fältet i högra spalten. Skylten till höger visar vägen till Ekebyhovs slott efter rondellen vid OK/Q8.

"Lussekringlan" anger att det är en extraordinär sevärdhet. Det gör att många - både svenska och utländska turister - kanske vill svänga av och se vad det är.

Observera att det inte finns någon skylt före rondellen som visar till  Ekebyhovs slott när du kommer från Hovgårdshållet.

Bilden visar vägen utanför kommunhuset med kommunhuset till höger. Det finns ingen skylt att man skall svänga in på denna väg inte heller en skylt längs vägen som upplyser att turistbyrån ligger i receptionen i kommunhuset.

Vi Ekeröbor som vet att kommunhuset ligger bakom träden till höger på bilden ovan kan dock finna en liten flagga vid entrén som anger att där finns en turistinformation. Se nedan. 

Då skylten är uppsatt efter rondellen så innebär skyltningen att man ska svänga till höger vid nästa vägkorsning, dvs åka in vid Ekerö centrum.

Svänger man in där som skylten visar och fortsätter för att se nästa skylt om Ekebyhovs slott så hamnar man - som den Holländska familjen - vid Jungfrusunds färjeläge.

Skylten kanske satt rätt när det var en vägkorsning och flyttades när det blev en rondell vid OK/Q8. 

Det kan tilläggas att det är skyltat till Ekerö och Drottningholm via Jungfrusundsfärjan på E4 vid Hallunda.

För de turister som kommer den vägen finns ingen skyltning till turistbyrån. Inte heller till världsarvet Hovgården.

Har du inte läst inlägget "Bröllopsyra i Ekerö? - Utsmyckning av Tappströms-rondellen kostar kommunen 450 000 kr" bör du göra detta innan du går vidare genom att klicka här.

Läs mer till  höger i gula rutan.

I inlägget visades bl.a. att de blomstergrytor med tillhörande blommor som ersatte de 100-tals penséerna i Tappströms-rondellen kostade 450 000 kr.

Förslag till utgiften - som presenterades av Carpelan - fanns inte upptagen på kommunstyrelsens dagordning den 8 juni. 

Carpelan måste ha kommit på denna utgift samma dag som kommunstyrelsens möte ägde rum då inget material - trots mailmöjligheter - delgetts oppositionen i förväg.  

Ekeröbloggen vill givetvis på ett korrekt sätt redovisa att Träkvista torg nu har fått den utsmyckning som kommunstyrelsen beslutade skulle kosta 100 000 kr.

Utsmyckningen är delvis gömd bakom kiosken som säljer jordgubbar. Nedan finns en bättre översiktsbild.

Vid färjeläget så ska det smyckas för 300 000 kr. Bilden nedan visar den utsmyckning som är gjord.

I inlägget "Bröllopsyra i Ekerö? - Utsmyckning av Tappströmsrondellen kostar kommunen 450 000 kr" visades nedanstående bild som är en grushög som kvarlämnats på parkeringen vid Träkvista torg sedan snösmältningen.

Såvitt Ekeröbloggen känner till så går inte det. Grushögen saknar registreringsskylt och är inte ett fordon enligt vägtrafikförordningen.

Vi får bara konstatera att de anslagna 100 000 kr till utsmyckning av Träkvista torg inte räckte till för att frakta bort den olagligt "parkerade" grushögen eller reparera de hål som finns i asfalten.

I högra spalten visas utsmyckningen av färjeläget.

Ekeröbloggen fick till inlägget "Bröllopsyra i Ekerö? - Utsmyckning av Tappströmsrondellen kostar kommunen 450 000 kr" nedanstående kommentar från signaturen Blomman.

När infartsparkeringen vid Träkvistavallen byggdes planterades en mängd träd och buskar, bl a rosor. Det blev en mycket vacker omgivning till parkeringen men tyvärr har ingen skötsel skett på två år för stora delar av planteringen.

Just nu är tistlarna högre än de tynande buskarna och av rosorna syns inte ett spår!

Det måste vara bättre att lägga pengar på redan befintliga planteringar än att skapa mer som ändå inte kommer att skötas.
Blomman

Vad signaturen Blomman avser är den misskötsel som visas på nedanstående bild från planteringen vid Träkvistavallens parkering.

Läsare har hört av sig och påpekat att utsmyckningen vid Tappströmsrondellen inte kan kosta 450 000 kr.

Ekeröbloggen vill tillägga att kommunstyrelsens beslut är att utsmyckningen ska kosta  

• 450 000 kr för Tappströmsrondellen
• 300 000 kr vid färjeläget
• 100 000 kr i Stenhamra centrum
• 100 000 kr i Träkvista torg

Givetvis får det inte fattas andra beslut i andra fora - utan Tekniska kontoret ska givetvis effektuera det beslut som politikerna har fattat.

Som avslutning visas en bild av parkeringen vid Träkvistavallen som enligt signaturen Blomman bör skötas innan kommunen åtar sig fler blomsterutsmyckningar.

Men varför förringa tistlar och annat ogräs - vår Herre har skapat allt till vår förnöjelse.

Moderaterna i Ekerö gick år 2006 till val på "SATSA PÅ SKOLMATEN".

Verkligheten har blivit tvärtom - Ekerö satsar 2009 relativt sett mindre på maten än valåret 2006. 

Valåret 2006 var Ekerös kostnad för skolmaten 90,1% av den genomsnittliga matkostnaden för landets kommuner.

Senaste mätningen visar att Ekerös kostnad har fallit till 76,3%.

Det återstår att se om Alliansens valbroschyrer 2010 kommer att utlova satsning på skolmaten.

Den 30 juni 2010 publicerade Skolmatens vänner sin årliga sammanställning av kommunernas kostnad för skolmaten.

Sammanställningen bygger på uppgifter som respektive kommun är skyldig att rapportera till SCB, Statistiska Centralbyrån.

Ekerö sämst i Stockholms län - snart sämst i landet
Kostnaden för skolmaten 2006 för Ekerö kommun var 90,1% av den genomsnittliga kostnaden för landets kommuner. Nu har Ekerös kostnad sänkts till att vara 76,2% av den genomsnittliga kostnaden för skolmaten.  

Det är nu 275 av 290 kommuner i landet som satsar mer på skolmaten än Ekerö. Ekerö är nu den kommun i länet som satsar minst på skolmaten.

I moderaternas valbroschyr för valet 2006 står: 

Skolmatens Vänner arbetar för att främja maten i skolor och förskolor. Som ett led i detta har Skolmatens vänner årligen sedan 1996 sammanställt kommunernas kostnader för skolmaten.

Sammanställningen bygger på uppgifter som respektive kommun är skyldig att rapportera till SCB, Statistiska Centralbyrån.

Visionen är att ge barn och elever ett lustbetonat intresse för bra mat och verka för att de får tillgång till god mat i skola och förskola, så att de får bra matvanor och kunskap om mat och hur mat produceras.

SATSA PÅ SKOLMATEN
Näringsriktig lunch ger nödvändig energi för att orka med skolarbetet. Genom att satsa på skolmaten ger vi också barnen möjlighet att lära sig att äta rätt och lägga grunden för en god hälsa.

Du kan läsa detta i valbroschyren genom att klicka här.  

Ökad satsning på skolmat röstas ned
Krav på ökad satsning  på skolmaten 2008 röstades ned av den moderatstyrda alliansen. 

Krav på ökad satsning på skolmaten 2009 röstades ned av den moderatstyrda alliansen 

Krav på ökad satsning på 1,5 mkr för skolmaten 2010 röstades ned av den moderatstyrda alliansen. 

Vallöfte om satsning på skolmaten var en bluff
Satsningen på skolmat som lovades i valet 2006 har i realiteten blivit en minskning.

Påverkas skolresultatet av dåliga matvanor? Ja

Det finns studier som tyder på att skolmaten har betydelse för hur bra man gör ifrån sig i olika inlärningsuppgifter.

Det är alltså viktigt att äta bra mat regelbundet för att man ska klara av skolarbetet. 

Bra och regelbundna matvanor är ett bra sätt att garantera optimal mental prestationsförmåga. Är man hungrig kan man dessutom få svårt att koncentrera sig och hänga med i undervisningen.

Det finns en dansk forskningsrapport som stöder detta som du kan läsa om genom att klicka här. 

För de politiker som vill fördjupa sig i ämnet rekommenderas att studera referenslistan som erhålles genom att klicka här.

2009 satsade Ekerö 3920 kr per elev och år. Det är lika mycket som satsades valåret 2006. 

Tas hänsyn till konsumentprisindex för livsmedel - se grå rutan till höger - har Ekerö sänkt sina matkostnader med 470 kr per elev och år - eller 11% - mellan valåret 2006 och 2009.  

Statistiken visar däremot att matkostnaden per elev och år för samtliga kommuner har höjts från 4360 kr 2006 till 5140 kr 2009. Detta är en ökning med 18%. 

Du kan se dessa siffror samt att Ekerö satsar minst på skolmaten av alla kommuner i Stockholms län i den sammanställning som Skolmatens vänner gjort genom att klicka här.

KONSUMENTPRISINDEX 

I december 2006 var konsumentprisindex för livsmedel 239,91 mot 268,32 i december 2009.

Konsumentprisindex för livsmedel har alltså ökat 12% mellan 2006 och 2009.

Inflationsjusterat borde därför Ekerö ha satsat 4390 kr 2009 för att bibehålla köpkraften - men den moderaststyrda alliansen satsade enbart samma summa 2009 som 2006, dvs 3920 kr.

Detta innebär att Ekerö i reala termer har sänkt kostnaden med 470 kr per elev och år.

Ökat tryck på satsning på maten
I nya skollagen står att skolmaten ska vara näringsriktig. Samtidigt finns ett stort tryck från föräldrar att skolmatens kvalitet ska förbättras och helst vara närproducerad och ekologisk. Allt detta kräver ökade resurser. Frågan är hur politikerna förhåller sig till nya lagens och föräldrarnas krav.  

Lagkrav på skolmat
Ekerös politiker kommer alltså snart att få lagkrav att rätta sig efter när det gäller skolmaten. Läs artikeln "Skärpta krav på skolmat "historiskt"" hämtad från SvD genom att klicka här.

Ekeröbloggen har kommenterat skolmaten i  inlägget "Vet Ekerö barn- och ungdomsnämnd vad skolmaten kostar?" som du kan läsa genom att klicka här.

Där kan du läsa att sex av tio av de ansvariga politikerna i barn och ungdomsnämnderna inte vet vad skolmaten kostar i deras egen kommun. 

Övriga, dvs fyra av tio, uppger siffror med stor spridning.  

Statistiken säger inget om kvaliteten, men med ökade resurser bör det rimligtvis vara lättare att erbjuda bra måltider för eleverna.

Barn och ungdomsnämndens ordförande Jan Runesten har - efter att ha läst artikeln - skickat nedanstående kortfattade mail till Ekeröbloggen.

Du kan läsa den bifogade filen i Runestens mail - som är en artikel från Svenska Dagbladet genom att klicka här. 
 

Ekeröbloggens kommentar: Ekeröbloggens huvudbudskap - som verkar att ha gått Runesten förbi - var att Ekerö kommuns kostnader för skolmaten - enligt de uppgifter som kommunen själv redovisat till Statistiska Centralbyrån - var:

• 3920 kr året 2006 (Valåret)
• 3920 kr året 2009

Valbrochyrer utlovade en satsning på skolmaten under mandatperioden.

Sedan 2006 har det skett löneökning för personal, prisökning på transportkostnader, mat etc.

Rikets kostnader för skolmaten har genom detta i genomsnitt stigit från 4360 kr år 2006 till 5140 år 2009 eller med 18% - men Ekerös kostnader är oförändrade.

Allt detta gör att Ekerö kommuns satsning på skolmaten i reala termer nu är lägre 2009 än valåret 2006.

Ekerös kostnader för skolmaten är nu lägst i länet mot att sju kommuner hade lägre kostnad för skolmaten 2009.

Den satsning på skolmaten som utlovades i valet var valfläsk.

Redaktionen 

Vårt kommunalråd Carpelan överraskade kommunstyrelsen den 8 juni genom att föreslå utgifter på 3,9 mkr utan att ärendet fanns på den utskickade dagordningen.

Järngrytor ersätter penséer i Tappströmsrondellen 
450 000 kr av dessa 3,9 mkr föreslogs till att ersätta de 100-tals penséerna - som var planterade inom snickrade träramar vid Tappströmsrondellen - med ca 10 blomfyllda järngrytor.

Se bilder till höger. 

Hastigt beslut av Carpelan
Utgiften om 3,9 mkr var hastigt påkommen av Carpelan.

I kallelsen till kommunstyrelsens möte den 8 juni fanns inte ärendet upptaget.

Ärendet överraskade kommunstyrelsen
Eftersom ärendet inte fanns upptaget på dagordningen - utan presenterades vid sittande bord - måste Carpelan ha fått idén att spendera 450 000 kr på Träkvistarondellen och de övriga "impuls-utgifterna" samma dag eller senast någon dag före kommunstyrelsens möte den 8 juni.

Kommunstyrelsen fick därför - utan eftertanke om just de föreslagna utgifterna var de mest angelägna - ta beslut om "impulsutgifterna" vid sittande bord.  

Ingen beredning
Normalt ska alla beslutsärenden beredas, det innebär att förbereda ett ärende innan det går till beslut.

Beredning innebär att tjänstemän redogör för vad frågan handlar om och ger motiv för sitt förslag till beslut. Det kan innebära att faktaunderlag tas fram och frågan diskuteras bland tjänstemän och politiker. Kommunala nämnder som har ett särskilt intresse i frågan ska yttra sig.

Den föreslagna utgiften på 3,9 mkr har inte varit föremål för någon beredning. 

Hade så varit fallet kanske ärendet blivit mer allsidigt belyst genom diskussion vad som skulle göras för de 3,9 mkr som "någon" /=Carpelan?/ bedömt kan spenderas fast de inte var upptagna i budgeten.

Stenhamra C - Träkvista torg smyckas för 100 000 kr
Det stänkte även "impulsutgifter" från Carpelan om en tillfällig satsning på 50 000 kr för utemiljön i Stenhamra respektive Träkvista torg. Se bilder med text om detta i spalten till höger. 

Men Ulric Andersen (S) yrkade att Carpelans "impulsutgifter" för tillfällig satsning på Stenhamra C och Träkvista torg skulle höjas till 100 000 kr. Så blev också fallet.

Färjeläget får 300 000 kr för utsmyckning
Jungfrusunds färjeläge ges en "impulsutgift" för utsmyckning på 300 000 kr.  Se bild i spalten till höger.

Eva Külper (MP) och övriga oppositionen reagerade dock mot detta "överraskningsärende" som inte utretts och inte fanns på den utskickade dagordningen.

Külper har i ett särskilt yttrande till kommunstyrelsens protokoll skrivit:

"Visst är det fint att mötas av en vacker rondell i Tappström men skolornas utvecklingsprojekt är kanske viktigare och framförallt behöver vi tänka och planera insatserna för förbättrad utemiljö så att insatserna långsiktigt blir så effektiva som möjligt. Vi finner det ytterst oansvarigt att på detta sätt "sprätta iväg" skattemedel. Särskilt som vi i nästa andetag konstaterar att prognosen för kommunens ekonomi 2013 och 2013 ser mycket dyster ut."

Nedskärning av beslutade resurser - nu satsas på annat
Külper redogör vidare att MP tidigare motsatte sig Alliansens nedskärning av de redan beslutade planresurserna för Ekerö och Stenhamra centrum samt att skolorna inte skulle få ta i anspråk budgetöverskott från tidigare år.

När nu dessa nedskärningar haft sin verkan upptäcker tydligen vårt kommunalråd - med Eva Külpers ord - att det finns pengar över i plånboken och att de "tycks bränna i fickan på kommunalrådet som fickpengar hos ett godissuget barn".

Pengar som inte används för att återställa de tidigare neddragningarna utan som Carpelan använder till helt andra utgifter. 

Du kan läsa Eva Külpers särskilda yttrande genom att klicka här.

Ekeröbloggen kommer inte att framföra påståenden som att t.ex. ovan redovisade utsmyckningar kostar 950 000 kr och motsvarar inköp av 9500 skolböcker á 100 kr/st.

Kanske anslagna medel kommer att användas för att frakta bort grus som blivit kvar från smältande snö, lagning av hål i asfalten och inte till tillfällig blomutsmyckning som kommer att se lite felplacerat ut när övrig skötsel av kommunens mark är så undermålig.  

Ingen annan utsmyckning finns men sommaren är lång.

Aros Arkitekters information
Vid mötet gjordes en intressant och belysande genomgång av konsultföretaget Aros Arkitekter om planeringen av Stenhamra. Genomgången handlade både om den övergripande planeringen av Stenhamra samt om planeringen för äldreboende och trygghetsboende. En instruktiv broschyr, Stenhamra Helhetsbild, delades ut efter mötet. Du kan läsa broschyren sist i detta inlägg.

Kraftigt försenad planering
Informationen om planeringen av Stenhamra bekräftar vad som är känt tidigare: Planeringen av Stenhamra är kraftigt försenad. Inkompetensen hos ledande politiker har varit förödande, särskilt för byggandet av äldreboende och trygghetsboende mm. Men även för annan verksamhet, samhällsservice, övrig service och bostäder, är den kraftigt försenade planeringen ett stort misslyckande.

Äldreboende och trygghetsboende
Planeringen av äldreboende och trygghetsboende verkar dock äntligen ha tagit fart. Ett förslag redovisades vid mötet. Mycket återstår dock av politisk vilja och beslut samt praktiskt arbete innan det starkt försenade äldreboendet kan tas i bruk.

Du kan läsa mer om de olika turerna om Stenhamras äldreboende i inlägget "Resultat av 27 års planering - Äldreboende i baracker och utauktionering av våra äldre" genom att klicka här.

Efter 5 år saknas fortfarande en fördjupad översiktsplan för Stenhamra
År 2005 beslutade kommunfullmäktige om en översiktsplan för hela Ekerö. Fullmäktige beslutade också att en fördjupad översiktsplan för bl a Stenhamra skulle utarbetas. Detta har dock inte skett.

En fördjupad översiktsplan är, som namnet anger, en fördjupning av översiktsplanen. Den fördjupade planen ska vara ett underlag för detaljplaneringen.

I en fördjupade översiktsplanen redovisas bland annat bebyggelsens omfattning och inriktningen, viktig samhällsservice i form av t ex förskolor, skolor, äldreboende, verksamheter för kultur- och fritidsändamål. Vidare redovisas trafikförsörjningen, park- och grönstrukturen och hur områdets kultur- och miljökvaliteter tas tillvara. Den fördjupade planen kan också visa hur utbyggnaden tidsmässigt skulle kunna genomföras.

Bristande kompetens och hög arbetsbelastning - dålig kombination
Ansvaret för den översiktliga planeringen ligger hos kommunstyrelsen och dess arbetsutskott. Arbetsutskottet har på grund av bl a stor arbetsbelastning och bristande kompetens misslyckats med denna uppgift.

Delar av arbetsutskottet var närvarande vid informationsmötet, men deltog inte aktivt i mötet.
Passiviteten var total.

Tidigare planering i Ekerö
Den översiktliga planeringen genomfördes tidigare i andra former.

• Arbetet leddes av engagerade politiker i en planberedning under kommunstyrelsen
• Arbetet bedrevs mycket öppet 
• Beredningen framställde olika typer av informationsmaterial som sändes ut till hushållen
• Innevånarna fick möjlighet att på ett tidigt stadium, innan beslut fattades, ge synpunkter på utredningens arbete och förslag
• Synpunkter kunde framföras vid möten och som svar på enkäter som sändes till alla hushåll.

Broschyren Stenhamra Helhetsbild
Aros Arkitekter har i broschyren Stenhamra Helhetsbild, som delades ut efter sammanträdet, gjort en sammanställning av sitt arbete och lämnat förslag till fortsatt utveckling av Stenhamra.

Arbetsutskottet: Vakna
De ansvariga för den översiktliga planeringen, kommunstyrelsens arbetsutskott, måsta nu ta ett initiativ.

En första åtgärd är att sända ut broschyren till innevånarna för att ge innevånarna möjlighet att ge synpunkter på den framtida utvecklingen av Stenhamra.

Enligt budgetdirektiven, sidan 12,  uppgår driftsöverskottet 2011 - 2013 till ofattbart låga 1,5 à 2,9 mkr per/år. 

• nödvändiga investeringar
• amortering av låneskulden. Skulden, 470 mkr, är för hög och behöver enligt ekonomichefen minska med 40 mkr/år
• minskning av den höga pensionsskulden, 345 mkr

Det visas nedan att för att få ordning på Ekerös ekonomi krävs det enligt direktiven kostnadssänkning eller skattehöjning med följande belopp åren 2011-2013.

2011	2012	2013
25 mkr	40-65 mkr	40-60 mkr

Innevånarna i Ekerö betalar i dag 19,33 % av sina inkomster i skatt. En höjning med 1 kr, till 20,33 % ger ca 55 mkr

Du kan läsa mer om kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning genom att klicka här.

Enligt god ekonomisk hushållning ska varje generation bära sina kostnader för den service som den själv beslutar om och förbrukar.

God ekonomisk hushållning innebär bl.a.

• budgeten ska ge ett överskott för att finansiera en stor del av investeringarna och säkra pensionerna
• en "tumregel" är att överskottet ska uppgå till 2 % av de kommunala intäkterna
• om kommunen har hög låneskuld ska överskott skapas för amortering av låneskulden
• under goda tider ska en buffert byggas upp för sämre tider
• medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift

Planerings- och budgetprocessen i Ekerö
Ekerö ska varje år besluta om en budget för nästa år med inriktning för de två följande åren.

Budgeten ska uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

Det innebär bl.a. att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år.

Se mer om god ekonomisk hushållning i grå rutan till höger.

Planeringsförutsättningar och budgetdirektiv i Ekerö
Kommunfullmäktige utfärdar - på förslag av kommunstyrelsen - varje år i juni planeringsförutsättningar och direktiv för budget med inriktning under efterföljande två år.

Kommunfullmäktige i Ekerö ska nu den 22 juni ta detta beslut.

Kommunfullmäktige beslutar sedan i november om budgeten.

Kommunstyrelsens förslag för åren 2011-2013 framgår av tabellen nedan.

Budget för investeringar saknas i planeringsunderlaget
Budgetdirektiven innehåller ingen plan för investeringarna.

I direktiven anges att utrymmet för investeringar uppgår till ca 55 milj kr/år. Överskjutande investeringar får finansieras genom ökad upplåning men samtidigt uppges att lånen bör amorteras!

I november 2009 beslutade Ekerö om en investeringsbudget som även omfattade åren 2011-2013.

Enligt denna budget uppgår investeringarna till ca 350 milj kr under dessa tre år. Större delen av investeringarna, ca 250 milj kr, avser skolverksamhet och äldreboende, bl a äldreboendet i Stenhamra.

Vid ett genomförande av dessa investeringar får drygt hälften finansieras genom ökad upplåning.

Ränta på denna upplåning ingår inte i planeringsunderlaget.

I planeringsunderlaget finns inga pengar för investeringar i infrastruktur, t ex färja Färingsö-Lövsta med anslutningsvägar, ca 25 mkr, och medfinansiering av breddningen av väg 261, 65 mkr.

Vidare dras resurserna för underhåll av kommunens fastigheter ner i förhållande till budgeten för år 2010.  

Resultatet bör - enligt god ekonomisk hushållning - uppgå till ca  20 mkr, 2 % av summan av skatt, utjämning och fastighetsavgift.

Ofullständigt planeringsunderlag
Budgetdirektiven innehåller ingen plan för investeringarna.

I direktiven för budgetarbetet står att investeringsbudgeten ska vara på en sådan nivå att den kan finansieras med egna medel, dvs självfinansieras. Läs om självfinansiering i ljusblå rutan i högra spalten.

Självfinansieringsgraden beskriver hur stor del av kommunens intäkter under ett år som blir kvar för att finansiera årets investeringar.

Utrymmet för självfinansiering av investeringar beräknas som summan av beloppen för

• årets avskrivningar
• årets resultat

Ovanstående poster är vad som inte betalas genom vare sig lönesystemet eller fakturor som belastar driftsredovisningen, de kan istället användas för att betala fakturor för investeringar.

Utrymmet för självfinansiering av investeringarna beräknas enligt ekonomichefen vara ca 55 mkr per år. Det är förväntad avskrivning respektive år.

Till detta kommer årets resultat. Självklart kan även (del av ) de medel som finns i kassan vid årets början användas till investering.  

Det anges i förutsättningarna att självfinansiering medger en årlig investeringsnivå till ca 55 mkr/år. Men det anges även att "Långsiktigt bör kommunens låneskuld reduceras. Skulden bör vara reducerad 1/4 år 2014 jämfört med nivån 2009-12-31" Detta ger en amortering på ca 40 mkr per/år.  

Ovanstående står att läsa på sid 28 i budgetanvisningarna som du kan se genom att klicka här.

Då det självfallet inte går att låna för att betala låneskulden (!) måste även detta belopp självfinansieras.   

Detta är en orealistisk förutsättning och stämmer inte med de planer som redovisats tidigare och som omfattar investeringar på ca 120 milj kr/år och ingen amortering av låneskulden. Se gula rutan i höger spalt.

Vad anser Ekerös ekonomichef om resultatet/överskottet
Ekonomichefen har till kommunstyrelsen i en PM 2010-05-24 redovisat sina förslag till planeringsförutsättningar och budgetdirektiv.

• Resultatet för 2011 är konjunkturberoende och kan accepteras
• Investeringsbudgeten ska anpassa till utrymmet för egenfinansiering
• Långsiktigt bör kommunens låneskuld reduceras. Skulden bör vara reducerad med 1/4 år 2014 jämfört med nivån 2009-12-31

Detta står att läsa på den tidigare visade sidan 28 i budgetförutsättningarna.

Resultatet för år 2011 kan alltså enligt ekonomichefen vara acceptabelt med hänsyn till konjunkturnedgången tidigare år.

Men den förbättrade konjunkturen gör att skatteunderlaget därefter ökar till en normal nivå.

Det gör att för åren 2012 och åren 2013 kan inte - enligt ekonomichefen - det låga överskottet som visas i budget-förutsättningarna accepteras, kostnaderna måste sänkas eller skatterna höjas.

Ekonomichefens förslag är att överskottet ökas. Härigenom kan kommunens låneskuld, 470 milj kr, på tre år minskas med en fjärdedel, 117 milj kr.

Detta innebär en amorteringen om ca 40 milj kr år 2012 och 2013.

Ekerös ekonomi och ekonomin i andra kommuner i länet
Kommunalskatten under tio år i Ekerö och länet 

	2000	2003	2004	2005	2010
Stockholms
län	18,35	18,74	18,81	18,83	18,38
Ekerö	18,33	19,23	19,23	19,23	19,23

Ekerö låg år 2000 på den genomsnittliga skattenivån i länet. 2003 genomförde Ekerö den största skattehöjningen i modern tid.

Under perioden fram till år 2005 höjdes den genomsnittliga skattenivån i länet. Därefter har den genomsnittliga nivån sänkts i länet, men varit oförändrad Ekerö.

Kommunens balansräkning

Nettotillgång per innevånare 2009.

Kommun		Belopp kr
Österåker		-6 160
Ekerö		-6 026
Vaxholm		-4 943
Stockholms län,		12 702
genomsnitt

Ekerö har tillsammans med Österåker den största negativa "tillgången" av länets kommuner.

Särskilt höga är de finansiella skulderna och ansvarsförbindelserna för pensionsåtaganden.

Låneskulden uppgår till 470 mkr och pensionsåtagandena till 345 mkr.

Kommunens egna kapital uppgår till 284 mkr.

Reavinster vid försäljning av fastigheter mm får inte räknas in i resultatet
Vinster vid försäljning av tillgångar ska inte användas till löpande drift. Dessa vinster uppgår till mellan 20 och 25 milj kr åren 2010-2013.

Resultat/Överskott: Sammanfattning

• Förslaget till budget för år 2011 är underbalanserat med ca 25 milj kr, beloppet för reavinsten vid försäljning av fastigheter mm
• Förslaget för åren 2012 och 2013 är underbalanserade med ca 40 milj kr för varje år mot bakgrund av behovet av att minska Ekerös stora låneskuld. Under åren har vidare felaktigt reavinster om 25 resp 20 milj kr räknats in i budgetbalansen.

Ekerö behöver därför sänka kostnaderna eller höja skatterna med nedanstående belopp, milj kr.

2011	2012	2013
25 mkr	40 - 65 mkr	40 - 60 mkr

Vad säger kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har i vanlig ordning fått ett genomarbetat och klart underlag för sitt beslut om planeringsförutsättningar och budgetdirektiv.

Kommunstyrelsen har - också i vanlig ordning - inte tagit ställning till förslagen.

Som framgår ovan har Ekerös placering för sin verksamhet när det gäller lägst kostnad per invånare stadigt försämrats varje år från 2004 till 2008. Ekerö har gått från plats 51 till 69 till 106 till 131 till 151.

Tittar vi på årlig förändring i kr/invånare låg Ekerö 2004 på ca genomsnittet bland länets kommuner 2004. Men nu är differensens ca 3350 kr/invånare.

Självklart är denna utveckling något som bör diskuteras och analyseras på kommunfullmäktige den 22 juni när budgetförutsättningarna fastställs - att så görs är dock högst osannolikt.  

Vad kommer kommunfullmäktige att besluta den 22 juni
Kommunfullmäktiges sammanträde kommer att sändas i Radio Viking. En god gissning är att ledamöterna kommer att tala så lite som möjligt om det som skulle behöva göras på kort och lång sikt för att få ordning på ekonomin i Ekerö.

Erfarenheterna från tidigare beslut om budgetdirektiv ger underlag för en sådan bedömning.

Det är också valår i år. Det är därför inte populärt att tala om nedskärningar i verksamheten eller skattehöjningar.

Ekerös ekonomi och ekonomin i andra kommuner i länet
Ekerö har enligt kommunalrådet Carpelan en god och välskött ekonomi.

Men jämfört med andra - främst moderatstyrda kommuner i länet - ligger vi dock dåligt till.

• Vi ha inte som de flesta kommunerna sänkt skatten under de goda åren
• Ekerö har tillsammans med Österåker den största nettoskulden per innevånare
• Ekerö har, efter Södertälje, den högsta kostnaden per innevånare för kommunal verksamhet

Läs mer om detta i gröna och bruna rutan i högerspalten

Standardkostnader - en annan jämförelsemetod
Standardkostnaden är en beräkning som görs av Statistiska Centralbyrån och anger vilken kostnad kommunen skulle ha om kommunen bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna.

Strukturella faktorer är faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, geografisk struktur med mera.

Med en total kostnadsmassa på ca 1100 mkr för Ekerö kommun och en verksamhet som kostnadsmässigt - enligt SCB - är ca 5,8% högre än andra kommuner i länet vid hänsynstagande till strukturella faktorer visar att Ekerö kommun borde kunna sköta sin verksamhet med ca 60 mkr lägre kostnadsmassa.

Som framgått ovan och i gröna rutan ökar Ekerö kommun sina kostnader snabbare än andra kommuner i länet. Dessutom - eller som ett resultat av detta -  bedriver kommunen sin verksamhet med högre kostnader än andra kommuner i länet.

Nedan är insändaren från signaturen "Konstruktiv och sparsam"

Jag har läst Ekeröbloggens inlägg "Maktens arrogans har aldrig visats så tydligt i Ekerös kommunalpolitik".

Av inlägget framgår att den moderatstyrda Alliansen inte ens drar sig för att i en annons öppet håna oppositionens lagliga rätt att få en fråga via en minoritetsåterremiss behandlad i enlighet med lagstiftarens intentioner.

Jag vill ge ett konstruktivt förslag i detta hånande av oppositionen. Förslaget ger dessutom såväl en stor kostnadsbesparing som en tidsvinst för ärendets hantering. Jag ber Ekeröbloggen att vidarebefordra förslaget till kommunfullmäktiges ordförande Inger Linge.

Förutsättning för mitt förslag
Normalt slutar kommunfullmäktiges möten vid elvatiden på kvällen.  

I händelse av minoritetsåterremiss den 22 juni så hålls, enligt annons i Mälaröarnas Nyheter, ett möte i kommunfullmäktige kl 15.00 den 23 juni.

Det mötet måste föregås av ett möte i kommunstyrelsen som hanterar minoritetsåterremissen.

Varför vänta ca 16 timmar på att behandla återremissen
Håll mötet i kommunstyrelsen ca kl 23, direkt efter mötet i kommunfullmäktige den 22 juni. 

Beslutet bestämt i förväg
Vi vet att kommunstyrelsen, utan utredning, kommer att besluta att det som oppositionen önskar få utrett redan är erforderligt utrett. 

Vad insändarskribenten inledningsvis syftar på är nedanstående annons.

Det framgår av inlägget "Maktens arrogans har aldrig visats så tydligt i Ekerös kommunalpolitik" - som du kan läsa genom att klicka här. - att den moderatstyrda alliansen kommer att ha ett nytt möte i kommunfullmäktige den 23 juni om oppositionen utnyttjar sin lagliga rätt den 22 juni att via en minoritetsåterremiss rösta för att en fråga ska utredas bättre.

Läs gärna ovanstående inlägg som ger en god bakgrund till vad en minoritetsåterremiss är men även ger en god beskrivning av Alliansens agerande. 

Nytt möte i kommunfullmäktige 00.01 den 23 juni
Kl 00.01 den 23 juni, dvs i realiteten direkt efter kommunstyrelsens möte, har kommunfullmäktige ett möte.

Kommunfullmäktige beslutar då i enlighet med kommunstyrelsens förslag till beslut och klubbar igenom den fråga som återremitterats för utredning.

Allt klart på en timme
Som ni ser så tar det med mitt förslag bara ca 1 timme att hantera återremissen och köra över oppositionen. Det finns ingen anledning att dra ut på ärendet i 16 timmar då det bara medför stora medkostnader.  

Propositionen Demokrati för nya seklet
Kommentar: Signaturen Konstruktiv och sparsam föreslår att de politiker som inte vill lyssna på Sundström lämpligen ägnar sin väntetid åt att läsa propositionen 2001/02:80 "Demokrati för det nya seklet"

Propositionstexten är publicerad av regeringskansliet och du kan läsa texten genom att klicka  här.

Det avsnitt i den 196 sidiga propositionen som avhandlar minoritetsåterremisser återfinner du på sidan 77 och framåt.

Stor kostnadsbesparing
En politiker som deltar i kommunfull-mäktiges möte ersätts med minimum 650 kr. Här ersätts alla som deltar, även ersättare.  

Om vi antar att det totalt är 50 personer så kan kommunen här göra en besparing på ca 30000 kr genom att ha ett möte i kommunfullmäktige som startar kl 19 och som slutar ca kl 23 och som återupptas 1 minut efter midnatt och varar ca 5 minuter.

Formellt är detta givetvis 2 olika möten i kommunfullmäktige med en timme emellan. Men timmen används rationellt till ett möte i kommunstyrelsen.

Stefan Sundström är som alla vet Ekeröbo och skriver bl.a. krönikor i tidningen ETC.

^{Foto: Jeanette Andersson}
Stefan Sundström är mycket uppskattad som artist. Det märks på de priser som Stefan tilldelats under årens lopp; Grammis, Cornelispriset, Gröna Lunds Evert Taube-pris och Stockholms stads Bellmanspris för att nämna några.

Stefan är en av Sveriges mest produktiva, egensinniga och samhällstillvända artister, särdeles flitig när det gäller både låtskrivande och turnerande.

Många ledamöter sysslolösa en timme
Problemet som jag ser det är att de ledamöter i kommunfullmäktige som inte är ledamot eller ersättare i kommunstyrelsen inte har något att göra från ca kl 23 när kommunfullmäktige slutar den 22 juni till ca kl 00.01 den 23 juni, dvs ca 1 timme.  

Oppositionen bör blidkas
För att blidka oppositionen kan t.ex. Stefan Sundström, som har vänstersympatier och är en lokal artist engageras för ca en timmes underhållning. 

Ekeröbloggens kommentar. Se gröna rutan till höger.

Det verkar som om signaturen Konstruktiv och sparsam vill slå två flugor i en smäll genom att

• skynda på beslutsärendet
• spara in ca 30000 kr för kommunen 

Propositionstext delas ut till intresserade
För de ledamöter i den moderatstyrda Alliansen som inte gillar Stefan Sundström kan t.ex. texten i proposition 2001/02:80 "Demokrati för det nya seklet" delas ut för enskild läsning.

I propositionen behandlas lagstiftarens intentioner med en minoritetsåterremiss.

Alternativt kan moderaternas ordförande Ingemar Hertz i talarstolen högt läsa valda delar av propositionstexten. Texten är på totalt 196 sidor och texten måste därför sovras till att innefatta relevanta delar som t.ex. hur en minoritetsåterremiss ska utredas.

Redaktionen vet namnet på insändarskribenten.

Vill Alliansen belöna insändarskribenten för ett konstruktivt förslag som ger stora besparingar för kommunen så åtar sig redaktionen att förmedla ersättningen.

Stor uppskattning hos arbetsgivare
Jag tror att många ledamöter i kommunfullmäktige skulle uppskatta ovanstående lösning.

Många arbetar och måste ta ledigt från arbetet, dels för att delta i kommunstyrelsens möte innan kommunfullmäktige kl 15 den 23 juni dels delta i kommunfullmäktiges möte.  

En arbetsgivare har säkert svårt att planera sin verksamhet då han inte vet förrän den 23 juni att den anställde skall delta i det/de möten som minoritetsåterremissen medför.  

Det har redaktionen kategoriskt avvisat då det är seriöst från den moderatstyrda alliansens sida att inte göra den utredning som åtföljer ett beslut om en minoritetsåterremiss.

Signaturen: Konstruktiv och sparsam    

Ekeröbloggen redaktion står för innehållet i högra spalten samt bilder och mellanrubriker i vänstra spalten. 

Ekerö centrum - en ny stad på landet
Ekerö centrum håller på att planeras till en stad.

• Bebyggelsen förtätas och blir högre
• Husen placeras nära vägarna
• Alla grönområden bebyggs
• Den ökade exploateringen medför ökad trafik
• Vägarna i och från centrum är inte dimensionerade för denna trafik
• Den befintliga infartsparkeringen försvinner.

Inriktningen av planeringen strider mot kommunens Översiktsplan.

Planeringen sker i en mindre sluten krets.

Ansvariga har inte gett innevånarna möjlighet att säga sin mening om de genomgripande förändringarna.

Planeringen av Ekerö centrum måsta naturligtvis bli en central fråga i valrörelsen.  

Försiktighet och omtanke enligt Översiktsplan...
Ekerö kommun ska enligt översiktsplanen utvecklas med försiktighet och omtanke. Bostadsbyggandet ska därför präglas av småskalig bebyggelse, vilket ska beaktas vid översikts- och detaljplanearbetet. Översiktsplanen är enligt beslut av kommunfullmäktige den 25 maj 2010 aktuell.

...men hög och tät bebyggelsen enligt planarbetet
Planarbetet pågår för bl a Wrangels väg och Tappsund. Enligt planeringen är bebyggelsen av mer utpräglad stadsmässig karaktär än befintlig bebyggelse.

Detta framgår också av de översiktliga modeller för Ekerö centrum som presenterats i kommunens tidning, se stora bilden ovan. 

• Bebyggelsen är tätare och förläggs i direkt anslutning till vägarna, även vägar med genomgångstrafik.
• En ny rondell med nya vägar anläggs.
• Den befintliga infartsparkeringen försvinner.
• Alla gröna områden utnyttjas för bebyggelse och som kvartersmark. Detta gäller även för de branta delarna intill Kullen.

Vid Tappströmskanalen föreslås bebyggelse i något högre skala än befintlig bebyggelse. Vidare planeras ett högt "landmärke", en eller flera byggnader, som annonserar var Ekerö centrum börjar. 

Bebyggelsen är högre än befintlig bebyggelse. Det planeras hus med upp till 5 à 6 våningar.  

Innevånarnas inflytande nu - och i tidigare planering
Inriktningen av planeringen av Ekerö centrum innebär att ett nytt Ekerö ska växa fram. Med en inriktning som strider mot Översiktsplanen.

• Arbetet sker i kommunstyrelsens arbetsutskott och beslutas i kommunstyrelsen.
• Beslut är i praktiken taget beträffande Wrangels väg och Tappsund.
• Innevånarna har inte haft någon reell chans att påverka den genomgripande förändringen som planeringen innebär.
• Konsekvenserna av förändringen för framförallt trafiken är inte utredda.  

Låt oss titta mer på Wrangels väg
Wrangels väg ligger på höger sida efter Tappströmsskolan från Stockholm räknat.

Tidigare planering i Ekerö
Den översiktliga planeringen genomfördes tidigare i andra former.

• Arbetet leddes av engagerade politiker i en planberedning under kommunstyrelsen.
• Arbetet bedrevs mycket öppet.
• Beredningen framställde olika typer av informationsmaterial som sändes ut till hushållen.
• Innevånarna fick möjlighet att på ett tidigt stadium, innan beslut fattades, ge synpunkter på utredningens arbete och förslag. 
• Synpunkter kunde framföras vid möten och som svar på enkäter som sändes till alla hushåll.
• I enkäterna ställdes konkreta frågor om t ex olika alternativ som diskuterades i arbetet

När det gäller byggnationen på Wrangels väg beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott 18 maj 2010: "att uppdra åt Byggnadsnämnden att bereda ärendet fram till antagande av detaljplanen". 

Planen innebär att de tio befintliga tvåvåningshusen kompletteras med 5 st hus i tre till fyra våningar.  

Vidare att mellan husen och Ekerövägen - som syns på bilden ovan - kommer 4 huskroppar om 5-6 våningar att byggas.

Dessa hus placeras enbart 10 meter från vägen.

En genomförd bullerutredning visar att bullerskydd måste utföras.

Du kan se planen i rutan till höger.    

Tre orsaker till att planeringen sköts bristfälligt 

• Brist på ledning och kompetens
  Ansvaret för planeringsfrågor ligger hos kommunstyrelsen med dess arbetsutskott. Dessa organ har en orimligt stor arbetsuppgift. Tidigare låg ansvaret i en särskild planberedning. I denna beredning och hos förvaltningen fanns stor kompetens på planerings- och byggnadsfrågor.
• En ny kultur för att fatta beslut
  Beslut fattas i dag i en liten krets. Tillräckligt underlag för beslut finns i flera fall. Underlaget är dock inte så strukturerat att beslutsfattarna kan tillgodogöra sig det. I flera fall saknas också intresse och förmåga att ta del av och tillgodogöra sig underlaget.
• De kommersiella intressena får styra
  De kommersiella intressena har naturligtvis att stort inflytande på planeringen. Dessa intressen måsta balanseras av och avvägas mot allmänna intressen. Om kompetensen är svag hos politikerna får de kommersiella intressena ett övertag.

Det öppna brevet nedan är skrivet av Gunnar Hjerth, ordförande i PRO Färingsö. Du kan läsa om PRO i grå rutan till höger.

I insändaren påtalade Sirberg att det var olämpligt av kommunalrådet Carpelan (M) att i kommun-fullmäktige efter mina frågor inleda med orden att jag var "sedvanligt otrevlig, inte ovanligt när vi träffas".

 

Vad är PRO
PRO är en organisation för alla pensionärer. Här kan du möta nya vänner, resa, läsa om något du är intresserad av tillsammans med andra, sjunga i kör, motionera eller vara med i andra aktiviteter.

Förutom att vara en förening för gemenskap, bevakar PRO pensionärernas intressen i olika samhällsfrågor. Det gäller pensioner, skatter, sjukvård, äldreomsorg och annat som är viktigt för medlemmarna.

PRO är Sveriges största pensionärsorganisation med 405 685 medlemmar. PRO är partipolitiskt obunden.

Jag företräder PRO Färingsö, en opolitisk organisation. Jag hade seriöst förberett mitt anförande, som tog ca 5 minuter. Anförandet riktades mot Carpelan.

Jag började med att ge beröm för hur hemtjänst och särskilda boendet sköts för dem som beretts plats inom kommunen.

Mobil och dator intressantare än frågor
När jag ställt mina frågor säger jag att Carpelan kanske kan svara på frågorna trots att han suttit och "knappat på sin mobil och laptop" och varit i helt andra tankar än att lyssna på mig.

Carpelan svarar inte på ställda frågor
Detta var kanske olämpligt av mig, men jag blev mycket besviken på att kommunens högste politiske företrädare så fullständigt ignorerar en kommunmedborgare.

Eftersom Carpelan inte hört mina frågor kunde han inte svara på dessa utan föll i stället ut i att svara oförskämt mot mig. Hur mycket måste man stå ut med som boende i Ekerö kommun?
Döm själv vem som gjort bort sig.

Med anledning av detta ställer jag nedan de obesvarade frågorna. Jag avser att tillställa de olika partierna mina frågor nedan med förhoppning om svar.

1. Varför togs den välfyllda badbussen bort för pensionärerna från Ekerö till Vällingby

2. Varför har inte Ekerö kommun en "Fixar-Malte" när praktiskt taget alla andra kommuner i länet som kommunen jämför sig med har det?

3. Frågorna rör äldreboenden.

A/ Beträffande förseningen av Kullen. Hur kunde upphandling och kontroll skötas så illa. Planerad byggtid 11 månader. I nuläget har bygget pågått 18 månader. I dagsläget är 21 åldringar pga av platsbrist placerade i andra kommuner.

B/ Hur kommer det sig att byggnadsplanen för särskilt boende i Stenhamra inte är klar i dag den 7 juni 2010 när Söderströmska tomten köptes 1982 för att ett äldreboende skulle uppföras.

Jag frågade vem som bedömde 2008 att bygga ett äldreboende på fritidsgårdstomten som är den sämsta placeringen för ett äldreboende.

Kommunen skickade också ut en förfrågan om intresse för byggnation och förvaltning till olika entreprenörer och förvaltningsföretag.

Till kommunens heder ändrades detta beslut efter PRO:s möte i Herman Palmsalen den 8 januari 2009. Nytt beslut togs i januari 2009 i kommunstyrelsen och nu var det Söderströmska tomten som gällde.

Gunnar Hjerth är känd som en stridbar ordförande för PRO Färingsö.

Hjerth agerade med stor pondus och initiativkraft när han fick del av nedanstående beslut i kommunstyrelsen den 16 september 2008:

"Beslut
Kommunstyrelsen förordar en lokalisering av särskilt boende i Stenhamra på nuvarande "fritidsgårds-tomten" med utvecklingsmöjlighet norrut".  

Du kan läsa det kompletta beslutet genom att klicka  här.

Kommentar: Något beslut av kommunfullmäktige eller socialnämnden förutsattes inte i beslutet. Detta förfarandet strider mot kommunallagen. Viktiga beslut ska fattas av kommunfullmäktige, efter hörande av ansvarig nämnd!

Hjerth fann att Socialnämnden inte hade medverkat i kommunstyrelsens beslut om lokalisering till fritidsgårdstomten, inte heller medverkat vid beslut om intresseförfrågan, finansiering eller driftsform.

Hjerth fann vidare att tjänsteutlåtandet på vilket en placering av äldreboendet i 50 - 60 år var baserat på var extremt torftigt. Du kan läsa tjänsteutlåtandet genom att klicka här.

Hjerth - som en handlingens man - ordnade tillsammans med PRO Ekerö ett möte i Stenhamra med en fullsatt Herman Palmsal som följd. Alla politiska partier var inbjudna och deltog.

Här fick allmänheten en möjlighet att fråga ut politikerna och framföra sin åsikt.

Du kan läsa mer om detta i inlägget "Ett rungande ja till äldreboende på Söderströmska tomten i Stenhamra - Politikernas beslut att bygga på Fritidsgårdstomten måste ändras" genom att klicka här.

Resultatet av mötet - ett resultat som Hjerth till stor del bidrog till - var att beslut fattades att det särskilda boendet skulle byggas på den s.k. Söderströmska tomten, intill Konsum Stenhamra.

En placering som alla tycker är bra. 
 
 

Kommentar från redaktionen. Läs mer om detta i gula rutan i högra spalten.  

4/ Kommunen och alla frivilligorganisationer har gjort en utredning om behovet av en träffpunkt för alla äldre på Ekerösidan.

Modellen har varit den utmärkta Stockbygåden som finns på Färingsösidan.

Kommentar från redaktionen: Läs om Stockby-gården och dess verksamhet i gröna rutan till höger.

Vi utredde frågan under 1½ år genom sammanträden och besök på olika träffpunkter i Södertälje och Solna.

Det ledde till att Ekerös tjänstemän skrev en redovisning av vad vi gjort där behovet av en träffpunkt framgick.

Vi hade sammanträde med såväl kultur- som socialnämnden med den skrivna redovisningen som underlag. Resultatet blev att såväl kultur- som socialnämnden tog beslut i respektive nämnd att anlägga en träffpunkt Ekerö.

Strävan är att förebygga ensamhet och isolering.
Här finns möjlighet till handarbete i trä och/eller textil, gymnastik, bingo m.m.

På Stockbygården samordnas kommunens väntjänst. Väntjänsten förmedlar tillfälliga insatser för människor som önskar stöd och hjälp med t.ex. läkarbesök, promenader, klädinköp och högläsning.

Skrivelsen skickades för mer än ett år sedan till kommunstyrelsen. Inget har dock hänt. I denna fråga ingår bl.a. behovet av lokaler för frivilligorganisationer. Man får i dag hyra in sig på de lokaler som är lediga. Det har hänt att möten har fått ställas in p.g.a. att det inte funnits lediga lokaler.

Carpelans debatteknik
Jag vill avsluta med att den debatteknik som Carpelan använder sig av i kommunfullmäktige - företrädesvis när han inte kan eller vill svara på en fråga - inte är omtyckt. Detta har påtalats tidigare. Carpelan har t.ex. "svarat" på likartat sätt som till mig till Ylva Forslid (Ö) ett flertal gånger och nu senast till Stig Marklund (MP).

Kommentar från redaktionen: Läs mer om detta genom att klicka här.

Utbredd kritik - även i moderata led
Det finns en stark kritik inom alla politiska partier inklusive Moderaterna mot detta. Det är märkligt att sittande ordförande Inger Linge (M) inte påtalat olämpligheten att uppträda som kommunalrådet gör. Kanske en charmkurs skulle ge resultat för Carpelan.

Mina synpunkter är byggda på solidarisk grund och innebär att jag tydligen har för stor empati för äldrefrågor jämfört med Carpelans uppfattning.

Bakgrunden till irritationen är sannolikt att kommunen har tvingats inhysa ett 20-tal åldringar i behov av särskilt boende i andra kommuner. 

Jag arbetar dessutom ideellt och utan ersättning i motsats till ett överbetalt kommunalråd.

Gunnar Hjerth     

Ekerös kommunalpolitik genomsyras just nu av maktens arrogans. Läs vidstående annons som publicerades den 7 juni 2010 i Mälaröarnas Nyheter.

Som framgår av annonsen sammanträder kommunfullmäktige den 22 juni. Så långt är allt väl. Men kommunfullmäktige kallas även eventuellt till extra sammanträde dagen efter - den 23 juni - i händelse av återremiss.

Återremiss - i realiteten en minoritetsåterremiss - är oppositionens möjlighet att få ett beslutsärende bättre utrett.

Om du inte vet vad en minoritetsåterremiss är - läs gula rutan i högra spalten.  

Nattarbete
Det är självklart att ett beslutsärende som återremiteras för förnyad utredning inte kan utredas under några nattimmar mellan den 22 och 23 juni.

Alliansens arrogans är utmanande
Alliansens avsikt är att ett beslutsärende som återremiteras av oppositionen den 22 juni ska behandlas dagen därpå - den 23 juni - och drivas igenom utan att någon utredning är gjord.  

I den med blått inramade rutan till höger förklaras varför Alliansen så utmanande kan strunta i att genomföra beslutad utredning. 

Men Alliansens arrogans visar sig vara större
Arrogansen och respekten för beslutade regelverk har passerat all anständighet. I sin strävan att förhindra utredning av en minoritetsåterremiss  drar sig inte kommunfullmäktiges ordförande Inger Linge att bryta mot de regler som satts upp för att kalla till ett extra möte i kommunfullmäktige.

Dessa regler är:

"Begäran om extra sammanträde skall göras skriftligt hos ordföranden och skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet.
Extra sammanträde skall hållas, om kommunstyrelsen eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det".   

Hur kommer det sig att den moderatstyrda Alliansen kan strunta i att göra den i minoritetsåterremissen beslutade utredningen?

Det beror på att lagstiftaren självfallet inte kan specificera någon lägsta kvalitetsnivå på en utredning som ska göras. Fanns en lägsta acceptabel kvalitetsnivån måste den kunna prövas i domstol

Det är omöjligt att i domstol fatta beslut om en gjord utredning uppfyller rimliga kvalitetskrav.

Men lagstiftaren har inte tänkt sig att majoriteten gör som Alliansen i Ekerö; helt struntar i att göra en utredning.

Ovanstående står i § 6 i "Arbetsordning för Ekerö
Kommunfullmäktige" som du kan läsa om du klickar här.

När det gäller det extra mötet den 23 juni finns:

• ingen skriftlig begäran om extra möte
• ingen uppgift om det eller de ärenden som ska behandlas
• inget beslut om extra möte från kommunstyrelse eller kommunfullmäktige

Kommunallagen 
I kommunallagen 5 kap 8 § som reglerar hur kommunfullmäktiges sammanträden kungörs står "Kungörelsen skall innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som skall behandlas".

Det går självfallet inte att kungöra de ärenden som ska behandlas den 23 juni utifrån hypotetiska resonemang över vilka ärenden som riskerar att återremiteras. Eller ska kanske andra, ej redovisade, ärenden tas upp för beslut? 

Respektlöst mot demokratin
Det är respektlöst mot demokratin, oppositionen  och medborgarna och ett slag i ansiktet att:

• frångå egna regler för sammankallande av kommunfullmäktige
• bryta mot reglerna i kommunallagen
• klargöra via en annons att en minoritetsåterremiss den 22 juni inte kommer att utredas som kommunallagen kräver utan tas upp för beslut dagen därpå. 

Lagstiftaren förutsätter att det finns en respekt för de demokratiska spelreglerna i kommunerna. Och det måste faktiskt gälla både minoritet och majoritet.   

Blir det en minoritetsåterremiss i ett beslutsärende ska återremissen åtföljas av en motivering av de fel och/eller brister som finns i den utredning som det föreslagna beslutet vilar på.

Därefter görs en kompletterande utredning av tjänstemännen och ärendet tas upp för ett förnyat beslut i kommunfullmäktige åtföljt av den gjorda utredningen.

Tanken med minoritetsåterremiss är att stärka minoritetens rättigheter och öka majoritetens skyldigheter att presentera ett fullgott beslutsunderlag.

Rätten till minoritetsåterremiss är reglerad i kommunallagen och lagstiftarens syfte är att återremissen bidrar "till att fördjupa demokratin och motverka kortsiktigt framhastade beslut, utan att effektiviteten i berednings- och beslutsprocessen försämras i allt för stor omfattning. Möjligheten till återremittering skapar också ett större utrymme för samtal och samråd och kan bidra till att ett ärende blir mer allsidigt belyst (prop. 2001/02:80 s. 78). 

Det går inte att under några nattimmar mellan den 22 och 23 juni att göra den utredning som återremissen förordar.

Det är därför ett angrepp på demokratin att intentionerna med återremiss missbrukas på det sätt som Alliansen gör med kommunfullmäktiges ordförande i spetsen.

Trilskande minoritet ingen risk enligt lagstiftaren
I förarbetena till kommunallagen avfärdades risken för en trilskande minoritet som bara försökte sätta käppar i hjulen med att det i stället tvingade fram ett tillmötesgående från majoriteten.

Trilskande majoritet kunde lagstiftaren inte förutse
Vad ingen tycktes ha förutsett var att det kan finnas trilskande majoriteter - som i Ekerö - och att det då inte finns någon möjlighet för minoriteten att skydda sig. 

Exempel på Ekerö Alliansens arrogans under senaste mandatperioden

Ekerö Bostäder
Minoriteten ansåg att beslutsunderlaget för att sälja Ekerö Bostäder - som var på en enda sida - var otillräckligt och krävde i en minoritetsåterremiss att frågan måste utredas bättre. Och en sida är verkligen inte ett tillräckligt beslutsunderlag i en affär på 750 milj kr! Någon utredning gjordes inte av den moderatstyrda Alliansen.

Det skulle vara välgörande för den lokala demokratin om oppositionen inte lägger sig platt inför Alliansens provokation

Oppositionen bör ställa en ordnings-fråga till kommunfullmäktiges ordförande Inger Linge (M) den 22 juni om motiv och rättslig grund till dagordningen och kallelsen till kommunfullmäktiges (eventuella) möte den 23 juni. 

Badhuset
Opositionen krävde enligt reglerna för minoritetsremiss, att en utredning skulle göras som visade hur de kommunal-ekonomiska åtagandena på kort respektive lång sikt skiljer sig vid val mellan alternativen:

• att äga/driva badhuset helt och fullt i kommunal regi
• att äga badhuset kommunalt men låta detsamma drivas i privat regi
• att kommunen enbart täcker del av driftkostnaderna för badhuset genom ett driftavtal med en privat uppförare, ägare och verksamhetsutövare 

Denna utredning vägrade den moderatstyrda Alliansen att genomföra och ärendet återkom för förnyat beslut utan några utredningar. 

Det finns fler fall som visar hur Alliansen vägrar att genomföra utredningar som åtföljer beslutet om minoritetsåterremiss.  

Det var totalt 14 byggnads-arbetare som arbetade svart på kommunens byggarbetsplats. De fick inte lön på flera månader. Slutligen gick de hem. De har nu ett ersättningskrav på nästan en miljon kr.

Kommunen påstår sig inget veta
Kommunen har tydligen dålig kontroll på sin arbetsplats då kommunen inte känt till något om detta. 

Kommunalrådet Carpelan (M) påstår i reportaget att kommunen inte kände till att företaget anlitades. Carpelan säger ordagrant "De företag som anmälts till oss de har vi godkänt och de har rent mjöl i påsen".

Samma indikerar kommunens informationschef Johan Elfver när SVT ABC kontaktar honom. Det är först när reportern konfronterar Elfver med uppgiften att företaget anmälts till kommunen och godkänts på ett byggmöte som det medges att företaget är känt för kommunen.

Du kan lyssna på SVT ABC genom att klicka här. 

"14 byggarbetare som bygger åt Ekerö kommun har inte fått lön på flera månader.
Byggföretaget misstänks också för att inte ha betalat in några arbetsgivaravgifter. Nu växer kritiken mot Ekerö kommun som enligt facket borde ha en mycket bättre koll på sina entreprenörer".

Att vallöften bryts efter 8 dagar hör inte till vanligheten - men har nu inträffat i Ekerö. Låt oss ta historien från början.

Ekerö förr: En framsynt mark- och bostadspolitik
Ekerö har tidigare fört en aktiv bostads- och markpolitik. Mark har - särskilt på 1960- och 1970-talet - köpts in för att bygga äldreboende, skolor och förskolor, för kultur- och fritids-ändamål, arbetsplatser och bostäder mm.

Ett av de områden som köptes var Skärvik i Ekerö tätort. Skärvik ligger på vägen från Träkvista mot Jungfrusund efter Lundhagen. Se bilden till höger samt kartan sist i inlägget. 

Lägenheter i Skärvik enligt översiktsplanen 1990 - nu bortglömt
Enligt Översiktsplanen för Ekerö 1990, antagen av kommunfullmäktige, skulle Skärvik bebyggas med 150 lägenheter. Samtidigt skulle fritidsbebyggelsen söder om Skärvik permanentas och förtätas med småhus. Alltså ett balanserat byggande för alla.

Det sålda området är 80 000 kvm som ligger i bildens förlängning samt upp mot vägen till Jungfrusund bort till avtagsvägen till Skärvik Östra.

Det finns en karta sist i inlägget som visar området i detalj. 

Varför har man frångått denna plan?

Kommunen får problem med ekonomin
År 2005 började kommunledningen tappa kontrollen över kommunens ekonomi. Skattehöjning hotade, vilket inte var populärt, eftersom år 2006 var ett valår.

Kommunalrådet Carpelan (M) kom då på idén att lösa problemet genom att sälja kommunal mark för att balansera budgeten. Alla partier köpte glatt idén.

Olaglig metod
Men inkomster från försäljning av tillgångar - t.ex. mark och fastigheter - ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder. Se gröna rutan till höger.

Att använda försäljningsinkomster till löpande drift strider mot god ekono-misk hushållning och är inte tillåtet.

Denna typ av "olydnad" kan dock inte överklagas till en domstol. Och de politiskt valda revisorerna hade inga invändningar.  

De positiva resultaten fr.o.m. 2005 har till stor del uppkommit genom att kommunen säljer mark och använder pengarna olagligt till kommunens drift.

Bostadspolitiska löften nu, före valet 2010
Den 10 maj 2010 ordnade hyresgäst-föreningen en bostadspolitisk debatt i Mälarökyrkan. Där lovade alla partier lägenheter för småhushåll, ensamstående, yngre och äldre. Inte bara villor utan också flerbostadshus med äganderätt, bostadsrätt och lägenheter att hyra.

Löftet höll åtta dagar
Den 18 maj 2010 beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott att 80 000 kvm mark vid Skärvik ska säljas. Beslutet kommer formellt att fattas av kommunstyrelsen den 10 juni. Marken ska säljas till företaget Järntorget Bostads AB för 35 milj kr. Järntorget ska bygga villor enligt en byggnadsplan från 1947. Se gula rutan till höger.

(S), (MP), (Ö) krävde hyresbostäder
När försäljningen av Skärvik diskuterades första gången, år 2008, föreslog S, Ö och MP att planen skulle göras om till en plan för att bygga hyresbostäder, allt i enlighet med Översiktsplanen från 1990. Den moderatstyrda alliansen sade nej till detta förslag. Läs nedan vad det innebär.  

Järntorget kan enligt en byggnadsplan från 1947 bygga 34 villor på tomter om minst 1200 kvadratmeter. Byggrätten på varje tomt är 150 kvadratmeter som kan utökas till 250 kvadratmeter.

Järntorget AB skall projektera, utföra och bekosta lokalgator, projektera, utföra och bekosta vatten- spill- och dagvattenanläggningar.

Läs hur listigt löftet bryts
I beslutsunderlaget för kommunstyrelsen står: "För aktuellt område gäller detaljplan från 1947 /!!/ som ger förutsättningar för avstyckning av 34 tomter. Kommunfullmäktige uppdrog åt kommunstyrelsen att möjliggöra att 20% av den tillkommande bostadsbebyggelsen ska vara hyresrätter, under förutsättning att byggnationen ryms inom gällande detaljplan. Gällande detaljplan ger inte möjlighet till annan bebyggelse än friliggande villor för det område som omfattas av försäljningen".

Du kan läsa ovanstående citat genom att klicka här.

Läs blå rutan till höger om Översiktsplanen och vad som där sägs om byggande av lägenheter.

Men det kan väl byggas hyresbostäder på andra platser i Ekerö
En förutsättning för att bygga hyresbostäder för alla, bostäder som är anpassade till betalningsförmågan hos alla hyresgäster, är i de flesta fall att kommunen kan tillhandahålla mark till ett lägre pris än "marknadspriset".

Kommunen har tidigare köpt mark just i detta syfte. Denna mark börjar nu ta slut genom kommunens politik att sälja mark för att klara budgetbalansen.

Citat ur Översiktsplanen för Ekerö
"Totalt beräknas närmare 1600 åretruntbostäder kunna tillkomma under 2005 - 2015 ... Omkring 500 (30%) av de nya bostäderna ska kunna bli lägenheter i flerbostadshus. ... Det finns ett behov av smålägenheter i form av bostäder med äganderätt, hyresrätt, kooperativ hyresrätt och bostadsrätt. Denna typ av bostäder behövs både för ungdomar, äldre som vill flytta från sina villor och för splittrade barnfamiljer." 

Ovanstående står i Översiktsplanen och du kan läsa den kompletta texten genom att klicka här.

Alla kommuner ska enligt plan- och bygglagen ha en Översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Översiktsplanens syfte är att ge vägledning och stöd i beslut om användningen av markområden samt hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. 

Översiktsplanen är vägledande, såväl när kommunen upprättar detaljplaner och områdesbestämmelser samt prövar bygglov enligt plan- och bygglagen.

Det har, med undantag för 24 Bo Klok-lägenheter, inte byggts hyreslägenheter sedan 1992 i  Ekerö 

Enligt kommunens planer ska det byggas hyreslägenheter bl a i Ekerö centrum. Kommunen äger bara en mycket liten del av marken i centrum. Det blir då privata företag som kommer att dominera byggandet.

Privata företag strävar naturligtvis att maximera sin vinst och bygger då lägenheter med äganderätt och bostadsrätt till betalningsstarka människor.

Den borgerliga alliansens råa politik
Det praktiska resultatet av den borgerliga alliansens ekonomiska politik och bostadspolitik

• Ekerö klarar, kortsiktigt, av de ekonomiska problemen
• Ekerö slipper människor som inte har stora ekonomiska resurser att satsa på sitt boende

Som framgår nedan är det område som ska säljas det område man passerar när man åker mot färjan via Träkvista. Du känner säkert igen den platsen i bildens vänstra del där buss 177 vänder.

Delvis svart arbetskraft bygger äldreboendet Kullen i Ekerö - där kommunen är beställare. Se mer i gröna fakta-rutan i högra spalten.

Företaget J.K Expressbygg i Växjö AB som har anlitats har inte betalat arbetsgivaravgifter under 15 månader för sin personal. Till detta kommer att företaget har stora skulder hos Krono-fogdemyndigheten.

Arbetarna gick hem
Företaget har systematiskt utnyttjat de anställda och undan-hållit lönespecifikationer. När byggnadsarbetarna inte fick sin lön i början av maj lämnade de företaget.  

Arbetsgivaravgift och skatt betalas enbart för cheferna
Den arbetsgivaravgift som J.K Expressbygg i Växjö AB betalat har i huvudsak varit för cheferna i företaget.

SVARTJOBBEN I SIFFROR
Skatteverket uppskattar att det så kallade skattefelet i Sverige uppgår till totalt 130 miljarder kronor. Det är pengar som borde komma in till statskassan, men inte gör det.

Omkring hälften, 66 miljarder, bedöms bero på svartjobb.

Av dessa uppskattar byggbranschen själv att den står för 8-10 miljarder kronor.

Enligt Ulf Hornegård på Skatteverket är det i så fall den största enskilda posten i listan över svartjobb i Sverige. Siffrorna ovan avser bara skatter.

Bidragsfusk som att svartjobbare samtidigt får a-kasse- eller sjuk-ersättning ingår inte.

De övriga "anställda" har däremot huvudsakligen fått sina löner svart utbetalade. Dvs de har inte fått pensions-inbetalning, försäkringar etc på den utbetalda lönen och samhället har inte fått sin skatteintäkt.  

Inga anställda första kvartalet 2010
Enligt skatteverket hade företaget haft mellan tre och tio anställda under perioden januari - november.  

Under december till mars - när företaget varit aktiv på Kullen - har företaget inte betalat några arbetsgivaravgifter alls. 

Detta går att beräkna från de inbetalningar som gjorts av arbetsgivaravgifter. Se mer i gula rutan till höger. 

De anställda däremot påstår att det varit 10 - 35 anställda på företaget under perioden.

Läs den rödmarkerade texten i gula rutan till höger. Där kan du klicka fram Skatteverkets eget dokument om J.K Expressbygg i Växjö AB. Som du ser visar Skatteverkets dokument att inga arbetsgivaravgifter har betalats under februari, mars, april - dvs under perioden företaget varit aktiv på Kullen.  

Samtidigt som detta svartarbete pågår avslår Alliansen en motion från (S), (MP) och (V) - och som Öpartiet yrkade bifall till på kommunfullmäktige - där oppositionen bl.a. för fram "att Ekerö kommun i dag saknar en effektiv och löpande prövning av leverantörerna. Studier från andra kommuner har visat ... att stora belopp utbetalas till leverantörer som inte uppfyller de krav Lagen om Offentlig Upphandling /=LOU/ föreskriver". Här avses i LOU bl.a. företag som inte betalar skatter och avgifter.

Motionen anses bl.a. behandlad eftersom leverantörerna kontrolleras via kreditbolag och Skatteverket(!!). 

Oppositionen för även fram i motionen att det är viktigt att leverantörer följer lagar, avtal och kollektivavtalsliknande villkor på arbetsmarknaden för att skapa en rättvis konkurrenssituation där lön och anställningsvillkor harmoniserar med branschens praxis.

Enkla medel förhindrar svartjobb
Som upphandlare i kommunen går det att med små insatser förhindra den svarta arbetskraften.

Majoriteten av företagen är seriösa företag och utnyttjar inte svart arbetskraft. Men det finns trots det företag som förstör för de seriösa på marknaden.

För att vinna en upphandling följer kanske inte företaget de lagar och avtal som gäller för branschen.

Men det är lätt att fylla i Skatteverkets blankett SKV 4820 och faxa den till skatteverket.

Man får då svar - samma dag om så önskas - bl.a. om företaget är registrerat för momsredovisning, registrerad för F-skatt samt inte minst viktigt inbetalda arbetsgivaravgifter de tre senaste månaderna.

Då arbetsgivaravgiften är ca 1/3 av lönesumman får man här indirekt uppgift om hur många anställda företaget har.

Upplysning fås även om företaget har restförda skulder avseende skatter och avgifter hos kronofogdemyndigheten.

Uppgifterna ges även kostnadsfritt till privatpersoner
Du kan även som privatperson fylla i denna blankett om du ska anlita en hantverkare.

Du kan se hur blanketten ser ut om du klickar här.

Blanketten fylldes i för J.K Expressbygg i Växjö AB på fm den 31 maj. Efter ett par timmar faxades blanketten ifylld i retur.

Skatteverket efterhörde parallellt på telefon om det räckte att  per telefon meddela att J.K Expressbygg hade 362454 kr i restförda skulder avseende skatter och avgifter hos Kronofogden.

Som framgår av den ifyllda blanketten – som du ser om du klickar här - har ingen arbetsgivaravgift inbetalats under februari, mars och april i år - dvs under den period företaget arbetat på Kullen.  

För att få Kronofogdens uppgifter skriftligt måste Skatteverket faxa blanketten till Kronofogden som sedan faxar den ifyllda blanketten till frågeställaren.

Vare sig Skatteverket eller Kronofogdemyndigheten tar någon avgift för uppgifterna.

Vill du läsa motionen ska du klicka här.

Kontroll av leverantörer - enkelt arbete
Genom att fylla i en enkel blankett och faxa den till skattemyndigheten får kommunen samma dag uppgift om en anbudsgivare har betalat och är fri från skulder när det gäller skatter, socialförsäkringsavgifter m.m. Läs mer i gula rutan till höger. 

Detta är en kontroll som den upphandlande enheten ska göra enligt LOU och lämpligen komplettera med en prövning av  finansiell och ekonomisk ställning, företagskompetens m.m. 

Skattepengar ska givetvis inte användas för att understödja direkt kriminell verksamhet. En kriminell verksamhet som direkt drabbar de "anställda" som inte får avtalsenliga löner och inte heller pensioner och andra förmåner på utbetald ersättning som t.ex. rätt till sjukpenning.

Vi ska självklart inte använda vår inbetalda kommunalskatt till att understödja ett företag som använder svart arbetskraft vid utbyggnaden av äldreboendet Kullen.

De offentliga upphandlarna ska se till att anbudsgivaren med sina underentreprenörer garanterar de villkor som är gängse på arbetsmarknaden.

Är detta orsaken till ständiga förseningar
Det är självklart att ett företag som bryter mot skattebestämmelserna och som inte drar sig för att utnyttja svart arbetskraft, uppge felaktiga uppgifter till skattemyndigheten etc har en lågtstående moral. 

Denna moral återspeglar sig säkert även i ambitionen att följa uppgjorda tidplaner. 

FAKTARUTA

Lövdalen Bygg AB är en av huvudentreprenörerna på Kullens byggarbetsplats. Lövdalen Bygg AB anlitar i sin tur J.K Expressbygg i Växjö AB som underentreprenör. 

Underentreprenad enligt 6 kap 11 § LOU
Det står i LOU: I förfrågningsunderlaget får en upphandlande myndighet begära att anbudsgivaren i anbudet anger hur stor del av kontraktet som kan komma att läggas ut på tredje man och vilka underleverantörer som föreslås. 

Självklart måste krav ställas att huvudentreprenören redovisar underentreprenörer samt att förändring av underentreprenörer ska meddelas.

Självklart måste kommunen göra samma kontroll och ställa samma krav på anlitade underleverantörer som på huvudleverantören.

Det är inte ovanligt att underentreprenörer i sin tur anlitar ytterligare underentreprenörer. Ju fler led desto mindre betalt får underentreprenörerna, kontrollen blir svårare och risken för svartjobb ökar. Det bör därför vara ett villkor som endast tillåter ett kontrollerbart antal underentreprenörer.

Hos Kronofogdemyndigheten går det att kontrollera om entreprenören har obetalda skulder - andra än skatteskulder - och därigenom riskerar att försättas i konkurs.

Det skadar givetvis inte att regelbundet följa upp gjorda upphandlingar för att få kännedom om givna anbudsförutsättningar levs upp till!

Bilden är tagen den 30 maj 2010 och visar Kullens tillbyggnad dagen innan Tekniska kontoret utlovat inflyttning. Se mer i grå rutan till höger.
 

Tillbyggnaden av Kullen skulle enligt den ursprungliga tidplanen vara färdig i december 2009.

Tidplanen förskjuts ständigt. Enligt Tekniska chefen Ann Wahlgren är inflyttning 1 juni. Du kan se detta om du klickar här.

Vidstående bild togs 30 maj - dvs dagen innan möjlig inflyttning enligt Wahlgren.

Men Socialnämnden saknade förtroende för Wahlgrens plan om färdigtidpunkt 1 juni och flyttade fram datumet till 15 augusti.

Det kan du se om du klickar här. 

Läs mer i detalj om Kullens försening i inlägget "Är äldreboendet Kullens tillbyggnad i Ekerö svenskt rekord i försening och dålig styrning" genom att klicka här.

Där finns tidplaner, beskrivning av entreprenadupphandlingen m.m. 

Ekerö ska vara en bra kommun för alla. Detta är en sammanfattning av partiernas bostadspolitiska program. I valrörelse efter valrörelse har detta budskap trummats in.

I den borgerliga alliansens regeringsförklaringar har detta bostadspolitiska mål basunerats ut och skrivits in under varje mandatperiod. Se gula rutan till höger.

Planen för 2006 -2010 bidde inte ens en tumme
Det skulle byggas 165 lägenheter i flerbostadshus under tidsperioden 2006 -2010. Det anges i den Översiktsplan (ÖP) som antogs i december 2005. I ÖP preciseras det att det skulle byggas 50 lägenheter i Stenhamra centrum, 35 st på Ekebyhovsvägen osv.

Du kan se planen och vilka områden där det skulle byggas lägenheter 2006 - 2010 genom att klicka här.

Resultat. Det byggdes 0 st lägenheter. 

Men läget värre än så
På 18 år - sedan år 1992 - har det bara byggts 24 hyresbostäder, Bo Klok-husen i Träkvista. Resultatet är en bostadsmarknad i obalans.

Småhushåll, ensam-stående, särskilt yngre och äldre har ingen plats i kommunen utan måsta flytta. Personer som inte har goda ekonomiska förhållanden har mycket små möjligheter att skaffa sig en bostad i Ekerö.

Detta stod i överenskommelsen för Alliansen 2002 - 2006
Vi skall verka för:
att fler hyreslägenheter ... byggs för att möta en ökad efterfrågan och som komplement till befintlig bebyggelse

Detta står i överenskommelsen för Alliansen 2007 - 2010
Vi ska verka för:
att Ekerö skall vara en bra kommun för alla åldrar
att hyreslägenheter ... särskilt för småhushåll, byggs som komplement till befintlig bebyggelse

Resultat: Inga hyreslägenheter har byggts sedan 1992 trots en uttalad målsättning som ständigt upprepas till medborgarna om detta.

Detta kommer (sannolikt) att stå i överenskommelsen för Alliansen 2011 - 2014
Vi ska verka för:
att Ekerö skall vara en bra kommun för alla åldrar
att hyreslägenheter ... särskilt för småhushåll, byggs som komplement till befintlig bebyggelse 

Men NU ska det bli ändring - bostäder åt alla
Den 10 maj berättade samtliga politiska partier att nu ska det byggas för alla. Villor, rad - och kedjehus och flerbostadshus med äganderätt, bostadsrätt och med lägenheter att hyra. I Ekerö och Stenhamra centrum ska minst 25 % vara hyreslägenheter, i Skärvik 20 %. o.s.v.  

Detta var budskapet från alla politiska partier på den bostadspolitiska debatten - som omnämndes i inlägget Bostadspolitisk debatt i Mälarökyrkan i Ekerö centrum 10 maj 2010 kl 18.30 - Samtliga lokala politiska partier deltar. Debatten leddes av Terje Gunnarson, ordförande i Hyresgästföreningen region Stockholm.

Ny bluff från politikerna - Ekeröbloggen synar korten
Efter 18 år av svikna löften måste frågan ställas: menar politikerna allvar eller är det en ny bluff? Ja, låt oss gå igenom vad som krävs för att genomföra det bostadspolitiska program som partierna vill genomföra.

En rationell politisk- och förvaltningsorganisation
Ansvaret för planeringsfrågor ligger i dagsläget hos kommunstyrelsen med dess arbetsutskott. Dessa organ har en orimligt stor arbetsuppgift.

Ansvaret för planeringsfrågorna och bostadspolitiska frågor låg tidigare under kommunstyrelsen i en särskild planberedning. Två ordförande i kommunstyrelsen hade praktisk yrkesmässig erfarenhet av planeringsfrågor.

Planberedningen kunde rekrytera politiker med god kompetens. Planberedningen stöddes också av ledande tjänstemän och konsulter med stor kompetens på planerings- och byggnadsområdet.

Planberedningens ledamöter deltog aktivt i utbildning och möten med olika regionala organ för bostadsplanering. 

Marknaden klarar av en stor del av efterfrågan på bostäder
De flesta innevånare vill bo i bostäder som de äger med äganderätt eller bostadsrätt. Denna efterfrågan klaras till största delen av marknadens aktörer. Kommunen har här ansvaret för den översiktliga planeringen och detaljplaneringen.

Kommunens uppgifter är annorlunda när det gäller den efterfrågan som marknaden inte klarar av - främst hyreslägenheter och små lägenheter.  

Vad krävs av kommunen för en framgångsrik bostadspolitik för alla innevånare
Ekerö har tidigare, fram till början av 1990-talet, bedrivit en framgångsrik bostadspolitik. Denna bostadspolitik avbröts vid den allmänna ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Någon bostadspolitik har sedan dess inte förts i Ekerö.

Ekerö måste ta nya tag - lära av andra kommuner
Andra kommuner, moderatledda och övriga, driver en framgångsrik och ansvarfull bostadspolitik för alla.

Ekerö har fina traditioner och goda erfarenheter av en ansvarsfull bostadspolitik. Dessa traditioner och erfarenheter måste tas tillvara och vidareutvecklas.

Ekerö får inte bli ett samhälle där särskilt yngre och äldre inte platsar utan måste flytta från kommunen.

Det krävs en effektiv planeringsprocess
Bostadsplaneringen i Ekerö utgår från kommunens Översiktsplan från år 2005.

Översiktsplanen är av översiktlig karaktär. Den ska bearbetas vidare genom fördjupade översiktsplaner som utgångspunkt för detaljplaneringen. Några fördjupade arbetsplaner har under fem år inte utarbetats.

Tidigare fanns liknande planer, områdesplaner, för Östra Ekerö (Ekerö tätort med omgivningar). Stenhamra och Södra Färingsö. Särskilt områdesplanen för Östra Ekerö var väl genomarbetad. 

Ekerö ska också, enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, planera för bostadsförsörjningen.

Detta gäller särskilt för yngre, äldre och handikappade.

Fullmäktige ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Detta har Ekerö inte gjort!

I ställer utarbetas Bostadsbyggnads- och markanvändningsplaner. Dessa planer ger inte tillräckliga riktlinjer för bostadsförsörjningen. De är begränsade till sitt innehåll och inte så konkreta att de ger ledning för den fortsatta planeringen.

• En rationell politisk- och förvaltningsorganisation. Se gröna rutan i högra spalten.
• En effektiv planeringsprocess. Se grå rutan i högra spalten.
• En kommunal markpolitik. Se blå rutan i högra spalten
• Ett aktivt Ekerö Bostäder. Se gröna rutan sist i inlägget.

Det ljugs aldrig så mycket som före ett val
Detta uttalande fälldes av en erfaren politiker på 1800-talet. Uttalande är sant för Ekerös politiker och bostadspolitiken i kommunen.

Valrörelserna i slutet av 1990-talet och under 2000-talet är fyllda av vallöften som svikits. 

Upp till bevis
Vill politikerna i Ekerö leva upp till innevånarnas förtroende och få innevånarnas stöd i valet i september 2010 måste en bostadspolitisk revolution ske! Det räcker inte med vackra ord och fagert tal!

En kommunal markpolitik
Ekerö har tidigare fört en aktiv markpolitik. Mark har särskilt på 1960- och 1970-talet köpts in för byggande av äldreboende, skolor och förskolor, för kultur- och fritidsändamål, arbetsplatser och bostäder mm.

En s.k. rullande markpolitik har förts. Inköpt mark har sålts till olika ändamål och köpeskillingen till en del använts för nya markförvärv.

Denna politik har på senare är ändats radikalt. Mark säljs numera och vinsterna används, olagligt, för att bekosta löpande utgifter så att kommunen ska uppnå budgetbalans.

Kommunen ska enligt planerna sälja mark för 25 mkr per år. Bl a ska mark i Ekerö tätort och Stenharm tätort, avsedd för byggande av flerbostadshus, säljas till privata exploatörer för byggande av villor.

Kommunen avhänder sig därigenom alla praktiska möjligheter att långsiktigt bygga bostäder för alla.

Vi behöver förändring, en målmedveten ansvarfull bostadspolitik. Vi behöver också kompetenta, ärliga politiker. De politiker som inte vill föra en bostads-politik för alla förtjänar inte väljarnas förtroende.   

Ett aktivt Ekerö Bostäder
Ekerö Bostäder har till uppgift att främja bostadsförsörjningen i kommunen. Ekerö Bostäder ska medverka till att kommunens bostadssociala ambition beträffande utsatta och svaga grupper infrias.

Ekerö Bostäder drivs affärsmässigt enligt de regler som gäller för kommunalt ägda bolag. Detta innebär bl a att bolaget inte ska maximera sin vinst.

Ekerö Bostäder ska enligt den borgerliga alliansen säljas. En försäljning av Ekerö Bostäder skulle bl a innebära omvandling till bostadsrätter och kraftigare höjningar av framtida hyror jämfört med kommunalt ägande.

Ekerö Bostäder har som ett led i kommunen bostadsförsörjning byggt bostäder på kommunala mark. Kommunen har därvid fått full täckning för sina kostnader men inte tagit ut fullt marknadspris för marken. Standarden på bostäderna har också anpassats till betalningsförmågan hos hyresgästerna.

En försäljning av Ekerö Bostäder innebär att denna möjlighet försvinner. Menar partierna allvar med sin bostadspolitiska ambition måsta de lägga alla planer på försäljning av Ekerö Bostäder på hyllan.  

Utbyggnad av Ekerö enligt de översiktliga planerna
Ekerö ska enligt bostadsbyggnads- och markanvändnings-planen byggas ut med ca 1700 bostäder under en tioårsperiod fram till och med år 2019.

Innevånarantalet beräknas under denna period öka från ca 25000 till ca 30000 innevånare. Utbyggnaden kommer i huvudsak att ske i tätortsbandet, Ekerö tätort-Södra Färingsö-Stenhamra tätort. Ca hälften av bostadsbyggandet ska genomföras i Ekerö tätort med tyngdpunkten i Ekerö centrum där ca 500 bostäder planeras.

I Översiktplanen och i Trafikverkets planering arbetar man också med en förlängd planeringshorisont, i Översiktsplanen fram till år 2030 och i Trafikverket fram till år 2035. Utgångspunkten i Trafikverkets prognoser är läget år 2000.

Befolkningen beräknas, räknat från år 2000, komma att öka med drygt 60 % till år 2035. Fram till samma tidpunkt beräknas trafiken, jämfört med år 2000, komma att öka med ca 125 %.

Trafikökningen, räknat i antal fordon, är större än folkökningen, eftersom byggandet av Förbifart Stockholm kommer att leda till att fler åker bil, färre kollektivt med buss.

Du kan se Vägverkets officiella uppskattning av trafikvolymerna förbi Drottningholm med och utan Förbifart Stockholm genom att klicka här.

Enligt plan- och bygglagen (PBL) skall varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Denna skall behandla frågor om mark- och vattenanvändning och byggandet i hela kommunen.

Översiktsplanen är ett viktigt instrument i det lokala utvecklingsarbetet och för att samordna statliga och kommunala intressen i den fysiska planeringen.

I översiktsplanen redovisas kommunens politiska vilja och den framtida användningen av mark och vatten. Planen är inte bindande för beslut om t.ex. detaljplaner och bygglov men blir vägledande för kommande beslut. Det är därför viktigt att den är aktuell.

Ekerös bostadsförsörjningsplan 
Ekerö kommun ska, enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar från 2001, planera för bostadsförsörjningen. Detta gäller särskilt för yngre, äldre och handikappade. För att ge tyngd åt frågan ska kommunfullmäktige anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod.

Fullmäktige i Ekerö har hittills inte gjort detta. Det ska nu ske vid fullmäktiges sammanträde den 27 maj. Den plan som ska beslutas har benämningen Bostadsbyggnads- och markanvändningsplan.

Understödjer de olika övergripande planerna varandra
Kan de översiktliga planerna; bostadsbyggnads- markanvändningsplanen och översiktplanen genomföras - är de samstämda med varandra? T.ex. när det gäller trafikförsörjningen.

Ekerö har under tidigare perioder haft trafikproblem. Kommunen beslutade då om "partiellt byggstopp" i avvaktan på att trafikfrågorna löstes. När dessa frågor var lösta kunde det planerade bostadsbyggandet genomföras.

Ett genomförande av översiktsplanen samt bostadsbyggnads- och markanvändningsplanen kräver nämligen stora och snabba investeringar i infrastruktur i form av vägar och broar.

Vi kanske inte ska bygga bostäder för att innevånarna i Ekerö ska ligga i hängmattan på eftermiddagen - men vi ska definitivt inte bygga så att innevånarna sitter fast i långa köer på väg till och från sina arbeten utanför Ekerö.

Otillräcklig planering - otillräckliga resurser
Planeringen av dessa investeringar är inte klar. Tillräckliga resurser, statliga och kommunala, för investeringarna finns inte.

När resurserna för infrastrukturinvesteringar inte matchar övriga investeringar måste vi vara realistiska och ompröva vår planering!

Vi ska inte bygga bostäder för att innevånarna i Ekerö ska sitta fast i långa köer på väg till sina arbeten utanför Ekerö.

Utbyggnaden av Ekerö centrum: Nuvarande karaktär eller en stadsbebyggelse?
Ekerö ska - enligt Översiktsplanen - "utvecklas med försiktighet och omtanke - och bevara sin nuvarande karaktär". Samtidigt ska 500 bostäder byggas i Ekerö centrum.

Enligt skisser blir det fråga om relativt hög och tät bebyggelse nära vägar - en bebyggelse av stadskaraktär. Se stora bilden i inledningen.

Detta stämmer inte med den övergripande målsättningen för utvecklingen av Ekerö! Är det ekonomiska skäl som tvingar fram en exploatering av Ekerö centrum som strider mot Översiktsplanen? 

Kollektivresandet ska öka, inte minska
Ekerö kommunen och Trafikverket har varit överens om att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken i Ekerö och Stockholms län har en stor omfattning. 38 % av alla resor i länet ett vardagsdygn företas med kollektivtrafiken. Mindre än 10 % av resorna på Förbifart Stockholm kommer att ske med kollektiva färdmedel. Det särskilda kollektivkörfältet på Ekerövägen under rusningstid kommer enligt planerna att avskaffas.

Sammantaget för Ekerös del kommer detta att innebära att en stor överflyttning från kollektiva resor till resor med bil.

Ekerö centrum - se bild nedan - och angränsande bostadsområde "Tappström" - se bild ovan -  har vunnit internationell uppmärksamhet genom arkitekten Ralph Erskine, som själv var bosatt på Lovön i Ekerö kommun, vars tanke var att skapa en "Mälarstad" vid Tappström.

Han själv var mest nöjd med detta område och sade i en intervju år 2006 bland annat: "Det fungerar som ett helt samhälle och det har vi nog inte lyckats med på andra ställen. Jag åker gärna dit själv och handlar och går runt i området".

En utbyggnad av Ekerö centrum ställer som framgår stora krav på arkitektonisk utformning 

Det verkar som Ekerö och Trafikverket glömt bort överenskommelsen att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken?

Förbättringar i trafikförsörjningen på kort sikt och med små medel
I dagsläget finns under rusningstid på morgonen en kollektivfil från Tappström till Brommaplan. Vägen mellan Nockeby och Brommaplan har två körfält i varje riktning. På morgonen reserveras en fil för kollektivtrafiken in till Brommaplan. På eftermiddagen reserveras ingen fil för kollektivtrafiken från Brommaplan mot Ekerö.

Kanske det inte blir hus av denna storlek i Ekerö Centrum. Men exploatering av bussgaraget kan av ekonomiska skäl framtvinga hög och tät bebyggelse. 

Men det skulle strida mot översiktsplanen att Ekerö "ska utvecklas med försiktighet och omtanke - och bevara sin nuvarande karaktär".

En kollektivfil under rusningstid på eftermiddagen skulle innebära en kraftig standardhöjning för kollektivtrafiken. Denna åtgärd kan genomföras snabbt och till mycket liten kostnad. En sådan åtgärd har starkt stöd av Stockholms stad.

Bygga reversibla körfält tar 18 månader enligt Trafikverket

Bilden visar reversibla körfält i Värmdö.

Reversibla körfält kan genomföras utan att viktiga kulturvälden vid Drottningholm påverkas negativt.

Om åtgärden inriktas så att kollektivtrafiken prioriteras kan den lättare accepteras av de kulturvårdande intressena, eftersom det innebär att biltrafiken inte ökar så kraftig. Tidsåtgången för införande av reversibla körfält har angivits till 18 månader.

Den politiska trafikdiskussionen i Ekerö har i stor utsträckning handlat om Förbifart Stockholm och de följdinvesteringar som behöver göras i ett långsiktigt perspektiv i Ekerö.

Diskussionen om fördelningen mellan kollektivtrafik och övrig trafik samt om kortsiktiga åtgärder att förbättra trafiksituationen har förekommit i betydligt mindre omfattning.

En kollektivfil ut från Brommaplan fram till Nockebybron och reversibla körfält leder till en mycket kraftig förbättring av trafiksituation för innevånarna i Ekerö.

De åtgärder som tagits upp i Trafikverkets och kommunens utredningar har i huvudsak gällt själva Förbifart Stockholm med anslutningsvägar och breddningen av väg 261. Utöver dessa åtgärder finns det en rad frågor som måste lösas. De viktigaste av dessa är, kortfattat

• Proppen vid Brommaplan
• Trafiksituationen vid Färingsökorset
• En ytterligare breddning till tre körfält i vardera riktningen på delar av väg 261, där trafiken beräknas ökar med ca 125 %. D.v.s. från Tappström till på- och avfarten till Förbifart Stockholm
• En breddning av Tappströmsbron till två filer i vardera riktningen och breddning av vägen genom Ekerö tätort
• En breddning av vägen på södra Färingsö

Trafikverket och kommunen har inte tagit upp dessa frågor i planeringen.

Det kan bara konstateras att Trafikverket och kommunen inte genomför en sammanhållen planering.

I texten nedan nämner Lindmark signaturen "Demokrat". Det syftar på kommentarer som signaturen gjort till inlägget "Har Moderaterna och alliansen i Ekerö rekord i Sverige att avslå oppositionens motioner?" Du kan läsa inlägget och signaturen "Demokrats" kommentarer genom att klicka här. Alternativt kan du läsa ett koncentrat av inlägget i grå rutan till höger. 

Nedan är insändaren från Kenneth Lindmark.  

Fullmäktige har till uppgift att värna medborgarna i kommunen, värna välfärd och utveckling, lika så kommunen i stort.

Jag vill påstå att de allra flesta motioner går i den inriktningen men ändå avslås.

De flesta skulle inte medföra någon högre kostnad för skattebetalarna utan öka välfärden, demokratin och förbättra miljön, men ändå avslås de av den s.k. majoriteten, dvs. de borgliga partierna i kommunen.

Som ett exempel som tog mycket lång tid att utreda och avslå är motionen om busshållpalatsen vid Lilla Stockby. (Se kommentar från redaktionen i gula rutan till höger.)

När motionen skrevs fanns verkligen ett behov av hållplatsen, dels enligt boende i området och dels enligt SL:s utredning. SL har hårda kriterier för "nytta", det gäller bl.a. beräknande av antalet av- och påstigningar, tidräkningar av olika slag och samhällsekonomi.  

I inlägget kan Du lyssna på Carpelan när han - utan saklig grund - säger att Björk pratar rappakalja och för fram felaktigheter då det - enligt Carpelan - är få motioner som avslås av Moderaterna och alliansen.

Men i inlägget visade Ekeröbloggen att det var Carpelan som pratade rappakalja och förde fram felaktigheter.

Från 1 januari, 2009 till dags dato har kommunfullmäktige behandlat 21 motioner från oppositionen. Av dessa 21 motioner har 21 st avslagits.

Då två av de 21 avslagna motionerna var inlämnade av Kenneth Lindmark har Lindmark greppat pennan och ger sin syn på motioner och även på sina egna motioner.

På alla dessa fanns positiv "nytta". SL var t.o.m. villig att betala 50 % av kostnaden för att bygga hållplatsen.

Frågan togs också upp vid möten mellan representanter för SL regionstyrelse och kommunen.

"Men så kom motionen från fel håll" likaså motionen angående yttrandefrihet.

Varför avslogs den? Skulle det kosta medborgarna nått, skulle den stärka demokratin och kontrollmöjligheterna för kommunen, definitivt, men förslaget kom från fel håll?

Lindmark skrev en motion 16 mars 1998 om en busshållplats vid Lilla Stockby. Motionen behandlades i kommunfullmäktige den 16 juni 2009.

Vid behandlingen i kommunfullmäktige 2009 deltog inte Lindmark då han avgick ur kommunfullmäktige 2006.

Motionen och dess hantering finns beskrivet i inlägget "Nytt rekord i behandlingstid för kommunala motioner" som du kan läsa genom att klicka här.

Ekeröbloggens kommentar: Detta är en motion som Lindmark väckte 2005 och som avslogs i december 2009. Motionen föreslog att kommunen skulle kräva meddelar-frihet för personalen hos driftsentre-prenörer som upphandlas. Trots avslag är nu meddelarfrihet infört som ett krav från driftsentreprenörerna bl.a. vid upphandling av entreprenörer inom äldrevårdens valfrihetssystem. 

Kommunalrådet Peter Carpelan har bevisligen sagt i fullmäktige att han som företrädare för sittande majoritet inte kommer att rösta för förslag, motioner från andra än de borgliga partierna.

Så du som kallar dig "Demokrat", jag har slagits för demokrati i hela mitt liv, för att du och andra ska få uttrycka dig och till och med att kunna få lämna förslag till kommunen utan att tvingas vara med i ett parti, s.k. medborgarförslag. Men dessa borgliga vänner i kommunfullmäktige har sagt nej till ökad demokrati. 

Lindmark lyckades att få en motion om långa motionstider behandlad 2005.

Enligt Carpelans svar är motioner en "onödig" arbetsbelastning
Likaså medborgarförslag som av den anledningen inte kan införas.

Enligt Carpelan förväntas det komma så många medborgarförslag att de tillsammans med behandling av motionerna, på det sätt som kommunallagen kräver, skulle kräva anställning av flera tjänstemän.

Carpelans åsikt om medborgarförslag kan tolkas så att de förslag som förväntas bli framförda inte ens är värda att beakta utan bara är en onödig arbetsbelastning.

Känns din röst och åsikt viktig för politikerna? Carpelan verkar inte tycka det.

Du kan läsa Carpelans svar på motionen genom att klicka här.

Jag hopps att trångsyntheten avvecklas och att goda förslag tas emot positivt för att vårt samhälle ska utvecklas. Jag skulle inte tveka att rösta för förslag, motioner från ett demokratiskt parti, om förslaget är till gagn för medborgarna.

Kenneth Lindmark 

Hur många av Ekerös politiker känner till att de har gett tummen upp till förändring av trafik-situationen på Ekerövägen som innebär att kollektivkörfältet tas bort?  

När busstrafiken in mot Brommaplan förlorar sitt egna körfält kommer bussarna att fastna i bilköer.

Bortglömt för politikerna är att Ekerö kommun påpekat "att även med Förbifart Stockholm så kommer de flesta Ekeröbor att ha målpunkter in mot centrala Stockholm via Brommaplan"¹.

^{1/ Citatet är från Ekerö kommuns yttrande 2009-02-13 över Vägverkets kompletterande underlag inför regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap miljöbalken av "Effektivare nord-sydliga förbindelser i stockholmsområdet". Ekerö kommun.}

Ekerös politiker accepterar försämring för kollektivresenärer
Vägverket och Länsstyrelsen anser att när Ekerövägen är breddad - med bl.a. bidrag från kommunen på 65 mkr - och Ekerövägen är fyrfilig skall det inte finnas några kollektivkörfält. Båda myndigheterna uppger att detta blir en försämring för kollektivresenärerna. Och denna försämring accepterar Ekerös politiker stillatigande i kommunens remissvar.

Du kan läsa dokumentet genom att klicka här 

Du kan läsa Länsstyrelsens remiss "Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 - 2021" genom att klicka här.

Den inramade texten till vänster står på sid 59. 

Den som tiger - han samtycker
Ekerö kommun svarade på Länsstyrelsens remiss i september 2009 - men berörde inte att kollektivkörfältet på väg 261 skulle tas bort. Kommunen avslutade: "I övrigt ställer vi oss bakom remissförslaget".

Även i Trafikverkets (f.d. Vägverket) samlade effektbedömning konstateras att kollektivtrafikkörfältet ska tas bort när Ekerövägen byggs ut till 4-filig väg. Men Trafikverket betonar nackdelarna. "Kollektivtrafikresenärer missgynnas av åtgärden eftersom kollektivtrafikkörfältet i riktning mot Stockholm under morgontimmarna tas bort. Bilresenärer gynnas av åtgärden".

Du kan klicka fram Trafikverkets effektbedömning i grå rutan till höger.

Syftet med förstudien är att klara ut hur en möjlig kapacitetsökning på Ekerövägen kan utföras på ett trafiksäkert och miljömässigt hållbart sätt, med särskilt beaktande av de höga kulturvärdena längs vägen, samt att höja säkerheten för både gång och cykeltrafikanter. Åtgärderna skall i största möjliga mån utföras inom befintligt vägområde.

Du kan läsa dokumentet genom att klicka här.

Ekeröbloggens källor
Uppgifterna om indraget kollektivkörfält har hämtats bl.a. från nedanstående fyra sammanfattande underlag som är särskilt aktuella och relevanta för Ekerö.

1. Trafikverkets samlade effektbedömning av Ekerövägen - Nockeby - Tappström (Se grå rutan)
2. Trafikverkets Förstudie: Ekerövägen, väg 261 (Se gröna rutan)
3. Bättre kollektivtrafiklösningar för Förbifart Stockholm. Beställare Kollektivtrafikant Stockholm (Se blå rutan)
4. Länsstyrelsens remiss "Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010 - 2021". (Se gula rutan) 

Har de beslutande politikerna läst/förstått ovanstående underlag
Trafikverkets förstudie av Ekerövägen, väg 261 - som är ett av de fyra dokumenten ovan - fanns inte i de handlingar som sändes till politikerna när kommunstyrelsen den 9 mars 2010 yttrade sig över Trafikverkets förstudie! 

Politikerna fick endast ta del av ett tjänsteutlåtande från kommunledningskontoret. Det framgår om du klickar här. 

Det fanns inte heller någon information att kollektivkörfältet försvinner vid kommunfullmäktige den 27 april när avtalet godkändes om medfinansiering av breddning av Ekerövägen till 4 filer. Det framgår om du klickar här. Vill du läsa tjänsteutlåtandet klicka här. 

Skulle politikerna i Ekerö ha reagerat om de läst/förstått effekten av Förbifart Stockholm
Politiker översköljs av en mängd information. Politikerna har många gånger svårt att få en överblick över förslagen och vilka konsekvenser de får när de genomförs.

KOLLEKTIVTRAFIKANT STHLM arbetar för att kollektivtrafiken ska vara tillförlitlig, bekväm och snabb. Föreningen är partipolitiskt obunden.

De trafikberäkningar som hittills har gjorts visar att Förbifart Stockholm kommer att få låga resandetal för kollektivtrafiken.

Mindre än 10 procent av resorna på Förbifart Stockholm kommer att ske med kollektiva färdmedel.

Detta kan jämföras med länsgenomsnittet där 38 procent av resorna ett vardagsdygn sker med SL-trafiken.

För Ekerö del kommer en kraftig överflyttning av trafikanter från kollektivtrafik till biltrafik att ske.

För Ekerös del innebär Förbifart Stockholm en kraftig ökning, med 125 %, av biltrafiken.

Samtidigt minskar resandet med kollektivtrafiken kraftigt.

Du kan läsa utredningen genom att klicka här. 

Den aktuella informationen i de fyra olika dokumenten som redovisats ovan har fördelen att den är kortfattad. Effekterna av förslagen är också tydligt redovisade och klara. Underlaget fanns tillgängligt när beslut fattades.

Tydliga effekter
De tydligaste effekterna av de föreslagna åtgärderna är

1. Väg 261 bedöms ej bidra till långsiktig hållbar trafikförsörjning. Framgår av grå rutan i högra spalten.
2. Intrångseffekt i kultur- och naturmiljön, försämrade förutsättningar för kollektivtrafiken. Framgår av grå rutan i högra spalten.

Långsiktig hållbarhet
Effekten av 1 är naturligtvis uppseendeväckande. Här satsar stat och kommun nästan 900 mkr på en trafikled som inte bidrar till långsiktig hållbar trafikförsörjning. Satsningen är dessutom, om intrångseffekten på kultur- och naturmiljön beaktas, samhällsekonomiskt olönsam.

Trots detta kommer det ingen reaktion från de ansvariga politikerna i Ekerö.

Intrångseffekt
Effekten av 2 - när det gäller intrångseffekterna i kultur- och naturmiljö - har observerats och diskuterats ingående.

Ekerö har tidigare, när den nord-sydliga förbindelsen skulle förläggas i ett ytläge, kraftigt motsatt sig denna åtgärd. Även med den föreslagna tunnellösningen har reaktionen delvis varit negativ.

Försämrad kollektivtrafik
När det gäller den del av effekten 2 som avser försämrade förutsättningar för kollektivtrafiken, har denna inte tagits upp i diskussionen i Ekerö. Inga invändningar har framkommit från Ekeröpolitikernas sida.   

I kommunfullmäktige om ca 7 dagar - 25 maj - kommer politikerna vid aktualitetsförklaring av Översiktsplanen - som har en utblick mot 2030 - att ställa sig bakom följande text:

Avsevärt bättre kollektivtrafik
"... En viktig framgångsfaktor är betydligt bättre kollektivtrafik mellan regionkärna och "regional stadsbyggd med utvecklingspotential", vilket Ekerö tätort utgör ett tydligt exempel på" 

Att samma politiker stått bakom remissvar som innebär en försämring av kollektivtrafiken - bussarna ska köa tillsammans med bilisterna till Brommaplan - har berörda politiker inte insett eller inte förstått.

Så länge som det bara kan passera x bilar per minut från Ekerövägen genom Brommaplansrondellen - och det är kö vid rondellen - hjälper det givetvis inte att de bilister som köar för att passera Brommaplansrondellen delas upp på två köer i stället för en kö som i dag.

Resultatet blir bara att restiden för bussarna blir lika lång som restiden för bilisterna då bussarna saknar sitt egna körfält. 

Summering
Det är uppseendeväckande att politikerna i Ekerö, kulturens övärld med två världsarv och EKO-kommun, inte sätter sig in i synnerligen viktiga frågor och inte reagerar med kraft mot åtgärder som inte är långsiktigt hållbara och som har förödande effekter på kulturvärden och miljön i Ekerö.

Det är också anmärkningsvärt att kommunen och Vägverket avtalar om att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken samtidigt som Förbifart Stockholm kraftigt sänker kollektivtrafikens andel av resandet. Och där borttagande av kollektivkörfält på Ekerövägen även är en bidragande faktor till minskat kollektivåkande.

Annonsen till höger var införd i Mälaröarnas Nyheter den 10 maj.

Som framgår är det "Allmänhetens fråge-stund" kl 18.00 vid kommunfullmäktige den 25 maj.

Självklart är det glädjande att det blir en Allmänhetens frågestund utan att kommunfullmäktige beslutat detta. Se gröna rutan i högra spalten.

Det framgår inte i annonsen vilka regler som gäller för frågestunden. Såvitt bekant har inte heller kommunfullmäktige fastställt vilka regler som gäller. Ekeröbloggen redovisar därför den vanligaste modellen som kommunerna har för frågestunder.

"Kommunfullmäktiges sammanträden är alltid öppna för allmänheten. Det innebär att du som medborgare alltid är välkommen till dessa sammanträden. Mötena inleds med max 30 minuter där det ges möjlighet för dig att ställa frågor, lämna synpunkter eller komma med förslag till de förtroendevalda. Detta sker under en punkt på föredragningslistan som kallas för "allmänhetens frågestund".

Frågorna kan ställas till ledamöterna muntligt eller skriftligt direkt på sammanträdet eller lämnas in till kommunkontoret i förväg. Frågeställarens namn ska framgå och frågorna ska begränsas att gälla den kommunala verksamheten.
Politikerna har möjlighet att antingen svara direkt på frågan eller återkomma med svar på senare möte i de fall detta behövs. Välkommen med frågor"!

Ovanstående regler gäller för Ovanåkers kommun och du återfinner dessa regler genom att klicka här.

Detta står i reglementet för Ekerö kommunfullmäktige under § 33:

"Fullmäktige kan besluta att i stället för frågor och interpellationer enligt § 17 ovan anordna en allmänhetens frågestund. Ordföranden har då rätt att ge ordet till samtliga närvarande. Sådan frågestund får ta maximalt en timme".

Du kan läsa reglementet genom att klicka här. 

Trots att fullmäktige inte har beslutat att det ska vara allmänhetens frågestund den 25 maj äger detta rum.

En variant till Allmänhetens frågestund i anslutning till kommunfullmäktiges möte är medborgarmöten.

Nedan är instruktionen för detta för en stadsdelsnämnd i Stockholm. Som framgår går man på Medborgarmötet bl.a. igenom de ärenden som behandlas på kommande sammanträde med stadsdelsnämnden. 

Medborgarmöte
Medborgarmöten är till för att allmänheten ska få möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter till politikerna. På mötet presenteras även de ärenden nämnden ska besluta om vid kommande nämndsammanträde.
2010: 25 januari, 8 februari, 15 mars, 19 april, 17 maj, 14 juni, 23 augusti, 13 september, 25 oktober, 22 november och 13 december.
Tid: Klockan 18:00
Lokal: Konferensanläggningen på Telefonvägen 30, bottenvåningen.

Vägverket har gjort något så ovanligt som att ge synpunkter på en lag inom socialtjänsten - lagen om valfrihetssystem (LOV). Läs om LOV i gröna rutan under den grå rutan till höger.

Vägverket har gjort ett antal simuleringar som visar vad som händer i en verklig - men dock maskerad medelstor kommun - när kommunen för in ett valfrihetssystem för hemtjänsten av det slag som Ekerö kommun har beslutat om.

LOV ökar tidsåtgång, körsträckor, miljöbelastning, minskar trafiksäkerheten
Simuleringarna visar att de sammanlagda körsträckorna ökar med omkring 30 % när en privat entreprenör tar hand om 20-30 % av insatserna. Tidsåtgången ökar med 20-85 %.

Detta strider mot Ekerö kommuns miljöpolicy och de krav som ställs på en EKO-kommun som Ekerö påstår sig vara. Läs mer i grå rutan till höger.

Är det två privata entreprenörer ökar de sammanlagda körsträckorna och tidsåtgången än mer än ovanstående procentsiffror. Och Ekerö kommuns ambition är att det ska var avsevärt fler än två olika entreprenörer: "Vi vill gärna se en mångfald av olika utförare och jag hoppas att vi får se företag och organisationer i varierande storlekar inom valfrihetssystemet. Jag ser ett behov av utförare med olika profiler, till exempel inriktade mot speciella behov eller olika språkgrupper, vilket kan tillgodoses i och med valfrihetssystemet säger Staffan Strömbäck (M), socialnämndens ordförande.

Ekerö kommun ökar miljöbelastningen genom att införa ett valfrihetssystem med privata entreprenörer i hemtjänsten. Samtidigt har Ekerö en långtgående miljöpolicy där det bl.a. står:

Ekerö ska

• i upphandlingen påverka den långsiktiga utvecklingen mot inköp av miljöanpassade varor och tjänster
• ta hänsyn till miljökonsekvenser vid planering och beslut som kan påverka mark, vatten eller förbrukning av ändliga resurser
• sträva efter att ständigt förbättra miljöarbetet genom att integrera miljötänkandet i alla verksamheter
• utbilda, informera och inspirera till ett miljömässigt ansvarsfullt handlande såväl till medborgare, personal som förtroendevalda

Till detta kommer att Ekerö marknadsför sig som en EKO-kommun med de extra höga krav på miljöanpassning som det medför. Dessutom  minskar trafiksäkerheten genom den ökade trafikbelastningen. 

Det kan tilläggas att de aspekter som redovisas i detta inlägg inte ingår i den utredning som kommunen har gjort och som beslutet att införa LOV är baserat på.

Vägverkets utredning bekräftar grundläggande teori inom logistiken.     

Låt oss först visa hur illa det kan vara om det inte sker någon ruttplanering för en bil i hemtjänsten. Ekerö kommun har totalt ca 50 leasingbilar - de flesta används inom hemtjänsten.

Med ruttplanering - vilket Ekerö till viss del har - kan reslängd och restid för en bils resa avsevärt nedkortas. Se nedan.

Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009. LOV reglerar vad som ska gälla när upphandlande myndigheter - i vårt fall när Ekerö kommun - konkurrensutsätter hemtjänsten genom att överlåta till den som beviljats hemtjänst att välja utförare bland leverantörer i ett valfrihetssystem.

Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem.

Valfrihetssystemet infördes 1 maj 2010 enligt kommunen
Ekerö kommun inför valfrihetssystem fr.o.m. 1 maj 2010 enligt information på kommunens egen hemsida. Du ser detta genom att klicka här.

Valfriheten omfattar hemtjänst för äldre personer över 65 år samt medicinsk fotvård för personer i särskilt boende.

Kommunerna är skyldiga att ge invånarna/kunderna skriftlig information om de alternativ som står till buds. Informationen måste vara saklig, relevant och jämförbar. 

Så fungerar LOV
Tanken med LOV är att kommunen eller landstinget ställer upp ett antal krav och kriterier, och de företag som svarar upp till dessa blir godkända som leverantörer.

Ersättningen för tjänsterna anges i förfrågningsunderlaget och blir lika för alla som blir godkända. Sedan är det upp till kunderna att välja leverantör och pengarna följer brukarnas val. Detta innebär att de som är med i systemet konkurrerar med kvalitet och inte pris, och det är kundens val som avgör vem som får leverera tjänsterna.

Vi antar nu att det tillkommer fyra st nya personer som beviljats hemtjänst inom bilens normala rutt. De nya personerna är nedan markerade med rött och de gamla med blått. Depån är markerat med grönt. Varje ny brukare har lett till att rutten modifierats. Varje svart delsträcka är ersatt med två röda delsträckor. Man ser att det inte blir några nämnvärda omvägar i detta fall.

Om man istället har ett fall där det finns två operatörer som arbetar sida vid sida inom samma geografiska område så kommer deras rutter att överlappa varandra. 

Exempel som visar ökad reslängd och restid
Antag att Ekerö - förutom att själv ombesörja hemtjänst - även anlitar två oberoende entreprenörer A och B.

Låt oss betrakta ett extremt - men enkelt exempel.

Vi antar att det bara finns en depå per utförare i Ekerö och att den ligger vid kommunhuset.

(Vi bortser från att Ekerö kommun för hemtjänsten är uppdelad i fyra olika geografiska områden.)

Antag att entreprenörerna A och B inte har några personer som kräver hemtjänst på Munsö men har en person vardera på Adelsö - där även kommunen utför hemtjänst till ett par personer.

Då innebär det att tre bilar åker tur och retur till Adelsö.

Enligt Eniro är det ca 30 km från kommunhuset till Adelsö.

I detta hypotetiska fall innebär det att entreprenör A och B:s  bilar får åka totalt 6 mil tur och retur eller totalt 12 mil.

Kräver sedan entreprenör A och B:s personer på Adelsö ett morgon- och ett kvällsbesök blir det en total körsträcka per dag på 24 mil eller 8760 mil per år för att 2 personer valt entreprenör A resp B på Adelsö.

Restid tur och retur antas vara 1,5 timmar - men kan lätt bli längre med tanke på att färjan bara går en gång per halvtimme.

Detta gör att entreprenör A och B:s personal sitter i bil till och från Adelsö 2personerx2resor/dagx365dagarx1,5timmar/resa=2190 timmar.

Det är mer än en årsarbetare som åtgår i enbart extra restid - med försämrad trafiksäkerhet och kraftigt ökad miljöbelastning som följd - ställt mot att kommunen sköter om all hemtjänst på Adelsö.

Vi antar att milkostnaden för en bil är 40 kr/mil. Då är kostnaden för entreprenör A och B 40kr/milx8760 mil =ca 350000 kr. Lön för entreprenör A och B till personalen under den tid de åker till och från Adelsö (=2190 timmar) kan antas vara ca 500000 kr inklusive lön och lönebikostnad.

Exemplet kan tyckas vara extremt - och är givetvis det. Men exemplet är valt och förenklat för att visa att det inte går att förbise kostnadsökningen genom antalet extra mil och ökad restid som uppstår när det tillförs nya entreprenörer.

Observera att det uppstår en kostnadsökning hos kommunen eftersom kommunens restid och reskostnad ska "betalas" av färre hemtjänsttagare på Adelsö.

De stordriftsfördelar och effektivitetsvinster som uppstår då man kör korta sträckor mellan hemstjänsttagarna som bor i närheten av varandra försvinner.

Då uppstår det som visas nedan om ovanstående rödmarkerade hemtjänsttagare antas få hemtjänst från entreprenör A. Depåerna är markerade med grönt. Här framgår det att totala körsträckan - och därigenom vistelsetiden i bilar - har ökat avsevärt.

Det beror på att när insatser fördelas på fler aktörer försämras möjligheterna att skapa effektiva rutter. Stordriftsfördelarna minskar och verksamheten blir mindre rationellt planerad. Körsträckorna ökar påtagligt med en extra utförare. Detta var ett exempel för en bil.

Ovan visades resultatet med en privat utförare. Om flera privata utförare finns att välja på blir effekterna ännu större.  

Och Ekerös ambition - enligt socialnämndens ordförande Strömbäck (M) är - som visats ovan att det ska vara ett stort antal entreprenörer.

Inom logistiken gäller generellt att ju fler utförare som ska dela på ett visst antal leveranser/besök, desto svårare att skapa effektiva rutter. Stordriftsfördelarna inom transportlogistiken är tydliga. Med många ineffektiva rutter blir de sammanlagda körsträckorna längre. 

Vän av ordning kanske hävdar att kommunen har i sitt förfrågningsunderlag infört att "ersättning till utföraren ges utifrån den tid biståndsbeslutet anger och endast för utförd tid. Ersättningen avser att täcka utförarens samtliga kostnader för att utföra tjänsten och inkluderar momskompensation." 

Dvs ersättningen ska täcka restid, milkostnad för bil etc. Nedan är ersättningsnivåerna.

Ersättning per utförd timme			År 2010
Egen regi
Omvårdnad, tätort			345 kr
Omvårdnad, landsbygd			414 kr
Service, tätort			306 kr
Service, landsbygd			367 kr
Service, matleverans - per styck			60 kr
Privat utförare
Omvårdnad, tätort			375 kr
Omvårdnad, landsbygd			448 kr
Service, tätort			333 kr
Service, landsbygd			397 kr
Service, matleverans - per styck			65 kr

Kommunen skiljer kostnadsmässigt mellan service - som är städning, byte av lakan, inköp, matleveranser etc - och personlig omvårdnad som personliga vårdinsatser.

Bakgrunden till detta är att service och omvårdnad (kan) utförs av personal med skillnad i kompetens och utbildning. T.ex.  insatser som handlar om medicindelegeringar får enbart utföras av vårdare med rätt kompetens.

Här kan det bli ytterligare en uppdelning i flera olika parallella rutter för en och samma entreprenör.

Görs detta ökar körsträckorna enligt Vägverkets utredning två till tre gånger så mycket.

Sidokommentar: Ersättning för 2 timmars service på landsbygd är 2x397x365=290000 kr på årsbasis. Entreprenör A och B skulle därför inte åta sig uppdrag på Adelsö med angiven ersättningsnivå och volym.

Vägverket har gjort simuleringar på medelstora kommuner och resultatet är entydigt.  

De sammanlagda körsträckorna ökar med omkring 30 % när en privat entreprenör tar hand om 20-30 % av insatserna. Tidsåtgången ökar med 20-85 %.

Om städinsatserna för kommunen bryts ut blir körsträckorna med bil två till tre gånger så långa. Samma blir förhållandet om andra enkla tjänster som matdistribution bryts ut.

För en verksamhet som är så transportintensiv som hemtjänsten innebär därför tillkomsten av privata entreprenörer en betydande ökning av klimatpåverkan inom kommunen och är därför inte ett oväsentligt problem. 

Att utsläppen bokförs på ett privat företag är knappast någon fördel. 

Med flera utförare inom hemtjänsten blir det längre körsträckor, mer arbetstid bakom ratten, försämrad trafiksäkerhet och ökad miljöpåverkan.   

Faktaruta

Vägverkets utredning utgår från följande frågeställningar:

• Ska kommunernas hemtjänst utföra insatserna eller ska det läggas ut på privata entreprenörer?
• Ska det gälla geografiskt utvalda områden eller går det att slumpvis leja ut insatser var som helst i kommunen?
• Ska det gälla hela hemtjänstverksamheten eller ska det vara utvalda delar, exempelvis städning?
• Vilka effekter kan förväntas på transportvolymen/körsträckorna och därmed på miljö och trafiksäkerhet vid olika förändringar?

Inget av detta ingår i den utredning som kommunen har gjort och som beslutet att införa LOV är baserat på.

Ekerö kommun utför ca 9500 hembesökstimmar per månad och det är totalt ca 260 vårdtagare enligt kommunens uppgifter.

Du kan läsa Vägverkets utredning genom att klicka här.

I blå rutan i högra spalten finns ett enkelt exempel som illustrerar detta. 

Ekerö marknadsför sig som EKO-kommun. Det förpliktigar kommunen att i alla beslut väga in beslutets inverkan på miljön.

Detta krav på en EKO-kommun verkar vara något som glöms bort mellan valen och enbart  lyfts fram vart fjärde år vid valtider. 

Miljöaspekterna är inte ens berörda i beslutsunderlaget.

Besök i verkligheten - exempel på en resa
Ett exempel på problem för en privat utförare i Varberg är ett uppdrag utanför centralorten, där uppdraget består av att utföra tillsyn. Tillsynen betalas med sju minuter av en timme varje gång. Tillsynen skall göras två gånger per dag, sju dagar i veckan. Körsträckan till kund kan vara upp till 1,5 mil en väg, vilket naturligtvis innebär personalkostnader och transportkostnader. För denna insats har företaget fått en ersättning på drygt 76 kronor om dagen. Inför 2010 har kommunen beslutat höja ersättningen så att den nu blir 82 kronor om dagen. (Källa: Svenskt Näringsliv)

Klargörande
Entreprenörerna får i ersättning samma kostnad som kommunen har - dock tillkommer momskompensation då en kommun är momsbefriad.

Kostnadsneutralt för kommunen
Det gör att det inte uppkommer någon besparing kostnadsmässigt för kommunen.

Hur uppstår vinst för entreprenören
För att entreprenören ska kunna redovisa vinst måste därför entreprenören driva verksamheten mer kostnadseffektivt än kommunen.

Då biståndsbeslutet har fastställt hur lång tid en hemtjänsttagare får i hemhjälp per dag eller vecka kan det här inte ske några effektivitetsvinster.

Dessa måste uppstå genom effektivare administration och/eller effektivare utnyttjande av bilar som minskar ned restiderna gentemot kommunens sätt at sköta hemtjänsten alternativt lägre löner än för de kommunalt anställda. Det går även att skapa vinst genom att använda timanställda som arbetar fm och em när det är hårt tryck på hemtjänsten. De timanställda är sedan lediga under "lågsäsong" dvs mitt på dagen. 

Du kan läsa upphandlingsförutsättningarna som Ekerö fastställt genom att klicka här. 

Synpunkt som inte är klimatrelaterat
Systemet med ersättning per insats bygger på att man redan från början har många kunder och stor närvaro ute i kommunerna, vilket inga nystartade företag har inom LOV-systemet.

Uppstartfasen är ofta väldigt lång för nya företag, eftersom de börjar med noll kunder och relativt få brukare väljer nya utförare. Många företag har redan dragit sig ur kommuner med liknande system. Bland företagen talas det om en kvinnofälla, eftersom många av de företag som har fått lägga ner är små nystartade företag med stor kvinnodominans.

Carpelans senaste utbrott var när han påstod att Desirée Björk i kommunfullmäktige den 27 april förde fram rappakalja och rena felaktigheter när hon talade om Öpartiets motion om mottagande av minst 5 ensamkommande flyktingbarn.

Bakgrunden till Carpelans utbrott var att Björk kritiserade Moderaterna och alliansen för deras taktik att avslå motioner. Björks kritik sammanföll med den kritik som Stig Marklund förde fram när han presenterade sin 8 år gamla motion.

Du kan läsa Björks kritik i gröna rutan till höger alternativt lyssna på Björks kritik genom att klicka här.

Rappakalja - felaktigheter enligt Carpelan
Carpelan begärde ordet efter Björks anförande och påstod att det var rena felaktigheter och rappakalja som Björk förde fram. Alliansen behandlar nämligen motioner snabbt och att det är väldigt få motioner som avslås från Moderaterna och alliansen.

Du kan lyssna när Carpelan påstår detta genom att klicka här.

Låt oss granska hur Carpelan - utan att darra på manschetten - för fram osanna påståenden i kommunens högsta beslutande organ.

Fakta är att kommunfullmäktige fr.o.m. 1 januari 2009 t.o.m. 28 april 2010 har behandlat 21 motioner: 

• 16 motioner från (Ö) - varav 16 fått avslag
• 2 motioner från (MP) - varav 2 fått avslag
• 2 motioner från (V) - varav 2 har fått avslag
• 1 motion från (MP) och (S) gemensamt varav 1 fått avslag  

Vad är en motion? 

En motion är ett förslag till kommunfullmäktige.

Att lämna motioner är en rättighet för ledamöterna i kommunfullmäktige. Och en fundamental del i den demokratiska processen. Dessutom mycket viktig som stimulans för den kreativa miljö som bör prägla kommunens beslutande organ.

Många motioner är föranledda av rådande missförhållanden, aktuella händelser, nya insikter eller stundens ingivelser och motionären är i det läget motiverad, entusiastisk och otålig.

Att det då i många fall tar åratal innan motionen besvaras är förödande. Den aktuella frågan kanske inte ens är aktuell längre. "Patienten" har dött i väntan på behandling. Det är ett effektivt sätt att kväva kreativitet och engagemang.

Lika effektivt är det att alltid avslå alla motioner.

Nedan i vänstra och högra spalten granskas alla 21 motionerna. Statistiken talar sitt tydliga språk. Sannolikt är  alliansen i Ekerö ohotad i Sverige när det gäller att avslå oppositionens motioner. 

Kommunfullmäktige 31 mars 2009
Motion från (Ö) - "Egen tid för äldre som bor i särskilt boende".
Beslut: Motionen avslås.
Läs avslaget och Öpartiets reservation mot beslutet genom att klicka här.

Motion från (Ö) - "Den medborgerliga insynen i Ekerös friskolor".
Beslut: Motionen avslås.
Läs avslaget och Öpartiets reservation mot beslutet genom att klicka här. 

Kommunfullmäktige den 28 april 2009
Motion från (Ö) - "Ersättning till företag som handleder elever under arbetsplatsförlagt lärande".
Beslut: Motionen avslås,
Läs avslaget och Öpartiets reservation mot beslutet genom att klicka här. 

Varför motioneras det inte mer i fullmäktige i Ekerö
Sedan den 1 januari 2009 har 15 motioner väckts i fullmäktige. Öpartiet svarar för 10 av dessa, Folkpartiet liberalerna för 2 samt Centerpartiet och Socialdemokraterna för vardera 1. En motion har väckts av S, MP och V gemensamt.

Med undantag för Öpartiet är alltså motionerandet inte så flitigt bland fullmäktiges 41 ledamöter.

Annat är det i Sveriges riskdag. Här lämnade 349 ledamöter in 4011 motioner under riksmötet 2009/10. Motionerna fördelar sig ungefär lika mellan företrädare för de borgerliga allianspartierna och oppositionspartierna.

Varför motioneras det inte mer i fullmäktige i Ekerö? Är allt väl beställt i kommunen? Så att alla inom alliansen och oppositionen, utom Öpartiet, är nöjda med tillståndet i kommunen?

Eller är det den snäva behandlingen av motionerna som gör att intresset för att motionera är så litet för både företrädare för majoriteten och oppositionen?

Kommunfullmäktige den 16 juni 2009
Motion från (V) - "Busshållplats Lilla Stockby"
Beslut: Motionen avslås
Motionen var drygt 11 år när den behandlades. Läs hur respektlöst Moderaterna och alliansen har behandlat motionen i 11 år i inlägget "Nytt rekord i behandlingstid för kommunala motioner" genom att klicka här. 

Motion från (Ö) - "Ensamkommande flyktingbarn"
Beslut 1: Motionen avslogs.
Beslut 2: Återremittering.
Carpelan fick - som bekant - smisk från sina allianskollegor för att han hänsynslöst genomdrev avslag på motionen. Ärendet öppnades i kommunfullmäktige efter avslaget. Nya beslutet blev att motionen återremitterades. Motionen - som är drygt tre år gammal - har ännu inte behandlats fast det är snart ett år sedan återremitteringen. Läs beslutet genom att klicka här.
Det är denna motion som Desirée Björk refererade till i sitt anförande ovan.  

Kommunfullmäktige den 20 oktober
Motion från (Ö) - "Bärbara datorer till kommunens politiker".
Beslut: Motionen avslås.
Motionen anses i protokollet som behandlad - men det är bara att konstatera att politikerna inte får bärbara datorer som kan användas på sammanträden i nämnder och styrelser - då är det ett avslag och inget annat enligt gängse svenskt språkbruk. Du kan läsa beslutet genom att klicka här. 

Motion från (Ö) - "Friluftsscen i bokskogen vid Ekebyhovs slott".
Beslut: Motionen avslås.
Du kan se beslutet genom att klicka här.

Motion från (Ö) - "Näringslivsprogram". 
Beslut: Motionen avslås.
Du kan läsa Öpartiets motion och kommunfullmäktiges beslut genom att klicka här.
Skälet till att motionen avslås är att ett näringslivsprogram är under utarbetande sedan hösten 2007. (!!) Inget näringslivsprogram har ännu utarbetats.

Kommunfullmäktige den 15 december
Motion från (Ö) - "Personalutskott"
Beslut: Motionen avslås.
Du kan läsa beslutet genom att klicka här.

Motion från (Ö) - "Barn- och ungdomsbokslut"
Beslut: Motionen avslås.
Du kan läsa beslutet genom att klicka här.

Motion från (Ö) - "Tillgång till Adelsöfärjan"
Beslut: Motionen avslås.
Alliansen påstår att förslaget i motionen redan är uppfyllt - vilket inte (Ö) anser.
Du kan läsa Öpartiets motion och beslutet genom att klicka här.  

Motion från (Ö) - "Trafiksäkerheten vid korsningen och ner till färjeläget vid Adelsö". 
Beslut: Motionen anses behandlad
Du kan läsa Öpartiets motion och beslutet genom att klicka här. 

Motion från (V) - "Yttrande- och meddelarfrihet"
Beslut: Motionen avslås.
Motionen är lämnad av Lindmark (V) som avgick från kommunfullmäktige 2006.
Du kan läsa beslutet genom att klicka här. 

Kommunfullmäktige den 23 mars 2010
Motion från (Ö) - "Medborgarombud"
Beslut: Motionen avslås.
Du kan läsa beslutet genom att klicka här.

Fortsättning i i högra spalten. Men läs först texten i blå rutan i högra spalten.    

Den moderatstyrda Alliansens bostadspolitiska program i snart 10 år:

Satsning ska göras på ungdomslägenheter och lägenheter för småhushåll.

Resultat: Satsningen har gett 24 lägenheter i Bo Klok husen. I övrigt passivitet och handlingsförlamning.

Nu flyttar ungdomar i mycket stor utsträckning från Ekerö. Men även äldre flyttar när barnen är utflugna.

Fakta: Inga lägenheter har byggts för ungdomar och småhushåll under innevarande mandatperiod. Under föregående mandatperiod byggdes 24 lägenheter i Bo Klok-husen.

Vilka löften har de olika partierna i Alliansen på sina hemsidor om bostäder för ungdomar och småhushåll innevarande mandatperiod?

(KD) ska verka för "...Satsning på billiga hyrelägenheter till ungdomar..."

(C) ska verka för "...hyresrätt,inte minst för ungdomar..."

(FP) ska verka för "...hyreslägenheter för ungdomar..."

(M) ska verka för "...hyreslägenheter...särskilt för småhushåll..."

Du kan se mer om detta i gula rutan till höger där understrykningarna är gjorda av Ekeröbloggen. 

Det är alltså en total enighet inom Alliansen om satsning på ungdomslägenheter och lägenheter för mindre hushåll t.ex. för frånskilda, äldre ensamstående etc.

Samma löften ges i Alliansens regeringsförklaring
Där står för mandatperioden 2003 - 2006 att partierna har förbundit sig att "verka för att bostäder för småhushåll byggs". 

Nedanstående citat är hämtade från respektive partis hemsida

Kristdemokraterna i Ekerö skriver på sin hemsida för innevarande mandatperiod att de ska verka för en "Satsning på billiga hyreslägenheter till ungdomar och äldre".

Centern i Ekerö skriver på sin hemsida för innevarande mandatperiod att de vill "...bygga mindre flerfamiljshus med hyresrätt, inte minst för ungdomar och äldre. Ekerö Bostäder som ägs av Ekerö kommun bör initiera sådan planering..."

Folkpartiet i Ekerö på sin hemsida för innevarande mandatperiod "Kommunen bör säkerställa att det finns hyreslägenheter med rimliga hyror". ..."Behovet av hyreslägenheter för bl.a. ungdomar, ensamstående och äldre, som inte längre orkar bo kvar i ett eget
hem/villa ska tillgodoses". ..."Mindre lägenheter prioriteras för till exempel ungdom som vill flytta hemifrån".

Moderaterna i Ekerö skriver på sin hemsida för innevarande mandatperiod "Vi ska verka för
att Ekerö skall vara en bra kommun för alla åldrar, att hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter, särskilt för småhushåll, byggs som komplement till befintlig bebyggelse"

För mandatperioden 2007 - 2010 har man förbundit sig att verka för att "Ekerö ska vara en bra kommun för alla åldrar, att hyreslägenheter och bostadsrätterslägenheter, särskilt för småhushåll byggs". Se blå rutan i högra spalten.

Total enighet
Det är alltså inom den moderatstyrda Alliansen en total enighet sedan nästan 10 år att satsa på ungdomsbostäder och bostäder för småhushåll som t.ex. ensamstående, skilda, änkor, änklingar etc.  

Inga hinder - men inget händer
Det finns inga hinder från (S), (MP), (Ö) och (V) som försvårar för den eniga Alliansen att förverkliga sina bostadspolitiska löften som de gått till val på. Tvärtom. Men inget händer.

Nedan är citat ur de regeringsförklaringar som Ekerös Allianspartier enats om de senaste 8 åren

Regeringsförklaringen 2003 - 2006
"Vi ska verka för att bostäder för småhushåll byggs ...att fler hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter byggs för att möta en ökad efterfrågan och som komplement till befintlig bebyggelse".

Regeringsförklaring 2007 - 2010
"Vi ska verka för att Ekerö skall vara en bra kommun för alla åldrar, att hyreslägenheter och bostadsrättslägenheter, särskilt för småhushåll byggs som komplement till befintlig bebyggelse."   

Bristande kompetens eller populistisk röstvärvning
Är det bristande kompetens i planering och styrning som gör att det bostadspolitiska programmet inte genomförs? Eller är programmet ett populistiskt program mer gjort för röstvärvning än för att bli realiserat genom handlingar?

Svaret är: Både bristande kompetens och populistisk röstvärvning

Samma bristande kompetens när det gäller äldreboende 
Vi vet att bristande planering och styrning gäller för särskilda boenden där ett 20-tal äldre måste auktioneras ut till grannkommuner, äldreboendet i Stenhamra är försenat 3 - 5 år, Kullens utbyggnad dras med ständiga förseningar osv.

Konsekvenser av den förda politiken - ungdomar och äldre flyr Ekerö
Tabellen till höger - i gröna rutan - visar flyttningsnettot, dvs antalet inflyttade minus antalet utflyttade för respektive åldersklass och år.

Som framgår är det 321 fler i åldrarna 26 - 45 år som 2009 flyttade till Ekerö än som flyttade från Ekerö.

De inflyttade var i många fall barnfamiljer då det flyttade in 154 fler barn i åldrarna 0 - 15 år än som flyttade ut från Ekerö.  

Ungdomarna flyr kommunen
Vi ser även att när barnen blir äldre så flyttar dessa från Ekerö då det var hela 256 fler ungdomar i åldrarna 16 - 25 år som flyttade från Ekerö än som flyttade till Ekerö.

Med ca 84% småhus krävs det inte någon avancerad analys för att inse att ett problem avseende ungdomars möjlighet att flytta hemifrån och stanna kvar i Ekerö beror på bristen på lämpliga ungdomsbostäder. 

Denna brist gör att när ungdomarna i Ekerö växer upp har de två val för sitt boende. Bo med mamma och pappa eller flytta.

Frågan är om föräldrarna verkligen vill att deras ungdomar skall tvingas bort från vår vackra övärld eller tvingas kvar i tonårsrummen fram till dess de har råd att flytta till någon av de fina men dyra småhus som finns i Ekerö.

Nedan visas åldersammansättningen för de som är mellan 16 - 25 år.

	2009
16 år	427
17 år	450
18 år	406
19 år	400
20 år	312
21 år	266
22 år	175
23 år	159
24 år	129
25 år	134
Summa	2408

Som framgår är det tre gånger fler per ålderklass för tonåringarna (16 - 19 år) än för de som är 22 - 25 år. Dvs när de som är 16 - 19 år "åldras" och blir 22 - 25 år så är det två tredjedelar av ungdomarna som flyttar från Ekerö.

Den tredjedel som stannar kvar bor till stora delar kvar hemma med mamma och pappa i sitt gamla tonårsrum då det inte finns lämpliga ungdomslägenheter.

Även medelålders flyttar - negativt för kommunens ekonomi
Att ungdomar söker sig ifrån Ekerö har varit känt i många år. Men som framgår av tabellen längst upp i högra spalten söker sig nu även medelålders (45 - 65 år) - när barnen är utflugna - från kommunen.

Detta är negativt kommunalekonomiskt.

De mellan 45 - 65 år är nämligen en grupp som är lönsam för kommunen. De har inga eller få barn i barnomsorgen eller i grundskolan, belastar inte äldreomsorgen utan betalar väsentligt mer i skatt än vad de får i form av service från kommunen.

Det här är den första signalen från väckarklockan att något är fel i kommunen. När folk som är ekonomiskt oberoende väljer att flytta är det en indikation på att gräset är grönare någon annan stans. 

Bostäder för äldre
Vi ser även att det är fler som är äldre än 65 år som flyttar från Ekerö än vad det är som flyttar till Ekerö.  

Det måste bero på att många äldre som inte orkar underhålla huset, klippa häckar, gräsmattor, skotta snö är för friska för hemhjälp.

Med få möjligheter att få en lägenhet i kommunen tvingas de att flytta till en grannkommun.

Det gör att Ekerö kommun inte kan anses vara en bra kommun att åldras i trots regeringsförklaringens stolta ord att: "Ekerö kommun skall vara en bra kommun för alla åldrar".

Kan det vara att denna utflyttning av äldre är en god affär för Ekerö kommun genom minskat behov av äldrevård som gör att så få bostäder byggs som är lämpade för äldre personer?

Sammanfattning
Alliansen i Ekerö har i såväl de olika partiernas politiska program som i den gemensamma s.k. regeringsförklaringen sagt sig - i total enighet - verka för tillkomsten av ungdomslägenheter och bostäder för småhushåll som t.ex. ensamstående, skilda, änkor, änklingar etc. under snart 10 år. Det finns inget hinder från oppositionen att fullfölja den utlovade bostadspolitiken. Men inget händer.

Alla politiska partier är överens: Breddning av Ekerövägen är bra.

Men inget politiskt parti talar om hur notan om 65 mkr ska betalas.

I debatten i fullmäktige den 27 april 2010 - när utbetalningen av 65 mkr klubbades igenom - nämndes inte ett ord om hur finansieringen ska ske. Tystnaden var total.

Berodde det på okunskap eller på att obehagliga sanningar måste sägas?

Ekeröbloggen reder nedan ut det hela. Men läs gärna först gröna rutan till höger som en bakgrund. 

Vad får vi för notan på 65 mkr - inget extra
Breddningen av väg 261 och Lindötunneln ingår i den regionala planen för vägbyggande i Stockholms län.

Breddningen genomförs i samband med att Förbifart Stockholm färdigställs och breddningen ska vara klar år om 11 år - 2021.

Medfinansieringen från Ekerös sida innebär inte att breddningen genomförs tidigare på väg 261.

Innevånarna i Ekerö får över huvud taget inga särskilda fördelar genom medfinansieringen.
Vi får bara vara med och betala för en väg som blir klar om elva år - 2021.

Hur ska Ekerö finansiera 65 mkr
Ekerö ska betala (=investera) 65 mkr senast år 2017.

Bakgrund
Väg 261, Ekerövägen, har för låg kapacitet. Köerna under rusningstid är långa. Situationen vid Brommaplan är ett stort problem.

Ekerövägen mellan Tappström och Nockebybron ska enligt den regionala vägplaneringen breddas till fyra körfält i samband med att Förbifart Stockholm byggs. Beräknad kostnad 893 mkr. Projektet ska finansieras med statliga anslag, trängselskatt och kommunal medfinansiering. Breddningen ska vara klar år 2021.

Ekerö kommun och Trafikverket/Vägverket har slutit två avtal om medfinansiering.

Avtal nummer1 2009-02-20
Ekerö ska enligt avtalet vara medfinansiär. Syftet med medfinansieringen är att påskynda projektet så att breddningen är klar år 2021 när Förbifart Stockholm är klar. Avtalet innebär också att Ekerö och Vägverket ska arbeta för att förbättra kollektivtrafiken. Avtalet har godkänts av kommunstyrelsen i Ekerö.

Avtalet innehåller inga uppgifter om storleken på Ekerös medfinansiering. I de handlingar som sändes ut till kommunstyrelsen före beslutet fanns över huvud taget inga uppgifter om kostnaderna.

Avtal nummer 2 2010-03-29
Avtalet innebär att Ekerö deltar i medfinansiering av breddningen av Lindötunneln med 65 mkr. Kostnaden för breddning av tunneln är beräknad till 110 mkr. Byggstarten är beräknad till år 2017. Ekerö ska senast vid denna tidpunkt betala 65 mkr.

Investeringar är utgifter för anskaffande av tillgångar som bedöms kunna användas under flera år. 

Pengar till investeringar tas i kommunen från skatte- och taxeintäkterna via avskrivningar eller som överskott och från försäljningsintäkter. Om detta inte är tillräckligt får kommunen låna. 

Ekerö har en hög låneskuld - den högsta låneskulden per innevånare i länet - vi kan därför inte låna till investeringen.

Det innebär att vi får hålla oss inom det investeringsutrymme som finns. Detta utrymme är 53 - 55 mkr/per år enligt budgeten och planen för åren 2010 - 2012. 

Om kommunen år 2017 ska betala 65 mkr måste vi alltså detta år avstå från alla andra investeringar.

Som jämförelse visas tabellen nedan som är de årliga investeringarna i mkr 2005 - 2009

	2009	2008	2007	2006	2005
Investeringar	53	63	44	54	52

Som framgår har investeringarna pendlat mellan 50 - 60 mkr. Dvs en investering på 65 mkr tar hela investeringsbudgeten i anspråk.   

Skattehöjning?
Ett alternativ är också att Ekerö varje år beslutar om en budget som ger överskott på ca 10 mkr så att vi har 65 milj kr tillgängliga år 2017. Ett sådant beslut förutsätter att vi t ex drar ner på andra kostnader eller höjer skatten.

Kommunfullmäktige godkände avtalet 27/4-2010
Hur Ekerö ska finansiera 65 mkr står det inte något om i de handlingar som presenterades för kommunfullmäktige den 27 april 2010.

Vi Ekeröbor får betala 65 mkr för att  väg 261 ska få fyra filer 2021.

Väg 261 är - inte en kommunal väg - utan en statlig väg som Vägverket har ansvar för.

Förbifart Stockholm tillskapar en trafikvolym som gör att Vägverkets väg 261 kräver en utbyggnad till 4 filer.

Du kan läsa om förväntad trafikökning i blå rutan i vänstra spalten.

Det kan därför ifrågasättas om det inte är Vägverket - som är ansvarig för vägen och via byggningen av Förbifart Stockholm tillskapar trafikökningen - som även finansiellt ska svara för utbyggnaden av väg 261.

Ekerö kommun har inget ansvar för statliga vägar som väg 261.

I avtalet nummer två finns en projektbeskrivning för väg 261. I beskrivningen finns beräkningar om ökningen av antalet fordon per dygn som passerar väg 261 vid avsnittet söder om Lindö tunnel. Ökningen utgår från en befolkningsökning fram till 2035 med ca 75 %, allt enligt kommunens översiktplan.

Antal fordon vid avsnittet söder om Lindötunneln

• 2000 - 18 000 fordon
• 2035 utan Förbifart Stockholm 32 000 fordon
• 2035 med Förbifart Stockholm 41 000 fordon

Enligt det s k nollalternativet, Förbifart Stockholm byggs inte, ökar fordonstrafiken med ca 75 % fram till år 2035. Ökningen är lika stor som befolkningsökningen.

Om Förbifart Stockholm byggs blir trafikökningen, antalet fordon per dygn, ca 125 %. En kraftig ökning av fordonstrafiken och en övergång från kollektivtrafik till enskild biltrafik.

Färre kollektivresenärer - fler bilister
Trafikökningen beror på tillkomsten av den nya vägen, Förbifart Stockholm. Biltrafikens relativa andel av trafiken ökar eftersom Förbifart Stockholm inte planeras för kollektivtrafik.

Så gick det alltså med den förbättrade kollektivtrafiken!

Som framgår av Vägverkets egen utredning om trafikvolymen ökar antalet fordon på väg 261 från 32000 till 41000 per dag 2035 om Förbifart Stockholm byggs.

Trafikökningen förklaras delvis av att antalet kollektivresenärer minskar - då Förbifarten inte planeras för kollektivtrafik. 

En ofärdig samhällsplanering och trafikpolitik
Utbyggnaden av kommunen enligt översiktsplanen innebär, tillsammans med byggande av Förbifart Stockholm, att trafikproblemen på väg 261 kommer att öka. De olika delarna av samhällsbyggandet är inte samordnade. Ekeröbloggen tar upp dessa frågor i ett kommande inlägg.  

Kritik mot avtalet
Kritiska röster höjdes på kommun-fullmäktige över vad Ekerö kommun förhandlingsmässigt fått ut av sin satsning på 65 mkr.

Exempel på kritik är den som Georg Gustafsson (S) förde fram. Georg krävde i två separata inlägg att Carpelan skulle redogöra för vad han (=Ekerö kommun) uppnått i förhandlingen med Vägverket.

Den påstådda tidigareläggningen ställde sig Georg tveksam till då breddningen av Ekeröväge blir klar först 2021 - dvs samtidigt som förbifart Stockholm är färdigställd.

Georg påpekar också att det inte ligger inom en kommuns ansvar att bredda tunnlar.

Carpelan valde att inte redogöra för Georg och kommunmedborgarna vad han och kommunen uppnått i förhandlingen med Vägverket.

Du kan lyssna på ett av Georg två anförande - där han krävde besked av Carpelan vad kommunen uppnått - genom att klicka här. 

På kommunfullmäktige den 27 april 2010 behandlades ärendet "mottagande av asylsökande ensamkommande barn" som innebär att inrätta 5 platser för ensamkommande flyktingbarn.

Ärendet sammanfaller med en obehandlad motion som Öpartiet lämnade i mars 2007 om mottagande av MINST 5 st ensam-kommande flyktingbarn.

På kommunstyrelsens möte - den 13 april 2010 - ställde sig Öpartiet bakom förslaget att inrätta 5 platser för "mottagande av asylsökande ensamkommande barn".

Men Öpartiet yrkade samtidigt att kommun-styrelsen i sitt beslut bifaller Öpartiets drygt 3 år gamla motion då syftet med kommunstyrelsens beslut sammanföll med syftet för motionen; att ta emot MINST 5 st ensamkommande flyktingbarn. Motionen kan alltså bifallas med denna motivering.

Du kan i inlägget "OK att stjäla i Ekerö - för den goda sakens skull" läsa hur Peter Carpelan (M) och Ulric Andersén (S) manipulerade för att stoppa den tre år gamla motionen i kommun-styrelsen den 13 april 2010.

Du kan läsa inlägget genom att klicka här.  

Hanteringen av motionen - ett demokratiskt övergrepp
Det är beklämmande när partiegoistiska motiv helt överskuggar demokratiska grundprinciper.

Lika beklämmande är det att även kommunchef Hortlund sällar sig till den kultur som breder ut sig bland alliansens politiker - nu förstärkt av Ulric Andersén (S).

Det är självklart att när ärendet om 5 platser för ensamkommande flyktingbarn kommer upp för behandling så ska ärendet behandlas tillsammans med den tre år gamla motionen.

En motion bör enligt kommunallagen behandlas inom ett år. Nu aktuell motion som dras i långbänk är drygt tre år gammal.

Vi kan förvänta oss att om något år - lämplig tid måste ha förflutit sedan valet - behandlas motionen. Då blir beslutet att motionen är behandlad då 5 ensamkommande flyktingbarn redan tagits emot.

Det är beklämmande att kommunchef Hortlund och Ulric Andersén vill förnedra sig till att delta i alliansens apspel.

Hur agerade Socialdemokraterna (=Ulric) när ärendet behandlades i kommunfullmäktige den 27 april och Ulric tvingades motivera sitt agerande i kommunstyrelsen?

Du kan lyssna på Ulrics anförande - det tar ca 2 minuter - genom att klicka här.

Lågvattenmärke i argumentation
Om du har lyssnat så hör du att Ulric insinuerar att det inte går att tillstyrka motionen därför att dagens beslut i kommun-fullmäktige är att inrätta 5 platser för ensamkommande flyktingbarn och motionens förslag - enligt Ulric - är begränsad till att motta 5 ensamkommande flyktingbarn.

Vad Ulric syftar på med sitt märkliga agerande är att med 5 platser kan ev fler än 5 ensamkommande barn tas emot.

Hyckleri och dubbelmoral
Du rekommenderas att läsa inlägget "Juni 2009: Moderaterna i Ekerö röstar nej till motion från Öpartiet - December 2009: Marknadsför den som sin egen" för att få en bättre bild hur stötande Öpartiets motion tidigare har hanterats.

I inlägget anges vilka politiker - det var enbart allianspolitiker - som röstade emot ett mottagande av 5 st ensamkommande flyktingbarn när motionen behandlades i juni 2009.

Flera av dessa politiker - med Carpelan i spetsen - motiverade då kraftfullt i kommunfullmäktiges talarstol varför det inte går att ta emot ensamkommande flyktingbarn i Ekerö.

Men samma politiker sade tvärtom i talarstolen den 27 april 2010.

Du kommer till inlägget genom att klicka här.

Öpartiets gruppledare - Ylva Forslid - begärde ordet efter Ulric och påpekade att Öpartiets motion är att ta emot minst 5 ensamkommande flyktingbarn. Och alltså inte begränsad till 5 flyktingbarn. 

Du kan lyssna på Ylva Forslids inlägg - det tar ca 15 sekunder - genom att klicka här.  

Anderséns åsikt - att ordvalet och distinktionen mellan "5 platser" och "minst 5 ensamkommande barn" är betydelsefull - framstår som nonsens och svammel inte värdigt att seriöst föras fram i kommunens högsta beslutande organ - kommunfullmäktige.

Självklart förlorar Socialdemokraterna fler röster än de vinner om Ulrics sandlådeaktiga agerande markerar nivån på Socialdemokraternas kommande valrörelsen.

Det behöver väl knappast tilläggas att Moderaterna vägrar att anse att den drygt tre år gamla motionen att ta emot minst 5 ensamkommande flyktingbarn kan anses vara behandlad i och med beslutet att inrätta 5 platser (=ta emot 5 flyktingbarn).

Det är trist att Ulric Andersén (S) sjunkit så djupt att han sviker demokratiska ideal i förhoppning att kortsiktigt kunna vinna anhängare på Öpartiets bekostnad.

Det är genuint tragiskt att Ekerös lokalpolitik mer och mer omvandlas till en lekstuga för trötta politiker där tydligen inga medel är fula nog bara det går att knäppa Öpartiet på näsan.

Du kan lyssna på den presentation av Öpartiets motion som Desirée Björk (Ö) gjorde den 27 april i kommunfullmäktige genom att klicka här.  

Bakgrunden till insändaren ges i högra spalten.

Det finns tre, av varandra oberoende, offentliga, forum för politisk debatt i kommunen:

1. Kommunfullmäktiges sammanträden
2. Mälaröarnas nyheter
3. Ekeröbloggen

Bakgrunden till insändaren är inlägget "Carpelan (M) fick gult kort i Ekerö fullmäktige för att en motion blivit liggande i 8 år".

Ekeröbloggen informerade Carpelan om detta inlägg genom att skicka det brev som återfinns i gröna rutan nedan.

Carpelans skickade som svar det brev som återges i grå rutan nedan med uppmaning att Ekeröbloggen skulle publicera svaret om Ekeröbloggen vågade. 

I inlägget - som upprörde Carpelan - kan du bl.a lyssna på när kommunfullmäktiges ordförande Inger Linge (M) beklagar att motionen inte åtgärdats på drygt 8 år samt lyssna på Carpelan - som är ansvarig för den långa hanteringstiden - när han är oförskämd mot motionären Marklund (MP).

Den kommunala styrelsens politiske ordförande, verksamhetens högste chef och den naturlige ledaren, deltar i dessa forum dels aktivt med egna inlägg men också oftast passivt genom att omnämnas av andra debattörer.

Dessa enkla tingens ordning är önskvärd i en demokrati (folkstyre). Vi medborgare vill i bästa fall ha möjlighet och tillfälle att iaktta och kanske delta i de angelägenheter som den kommunala förvaltningens görande och låtande.

De allra flesta frågorna i den kommunala förvaltningen berör oss medborgare på ett  eller annat sätt.

Denne framstående ledare har nu formulerat en sats i ett mail till Ekeröbloggen.

Denna måste tolkas, då den är mycket otydlig i sitt ursprung, i sin mening, avsikt och formulering. 

Om kommunstyrelsens ordförande skriver mail då han är arg eller förbannad ja, då förklarar det ursprunget och ytligheten. Det förklarar också den otydliga och slarviga formuleringen.

Men vad menar han, egentligen
Det får antas att Ekeröbloggen inte håller sig med en Spamlista, för att skicka ut "oönskade reklamutskick, bedrägeriförsök eller utskick av datorvirus via elektroniska medier och vanligast förekommande i e-post". Citerat: Wikipedia.

Från: info@ekerobloggen.se [mailto:info@ekerobloggen.se]
Skickat: den 27 mars 2010 22:03
Till: Stig Marklund
Kopia: Peter Carpelan; Inger Linge
Ämne: Anföranden i fullmäktige

Hej!

På - www.ekerobloggen.se - har följande inlägg publicerats Carpelan (M) fick gult kort i Ekerö fullmäktige för att en motion blivit liggande i 8 år  Du kan via inlägget lyssna på anföranden från ledamöterna i fullmäktige Stig Marklund, Peter Carpelan och Inger Linge i frågan

Redaktionsrådet 

Den kommenterande medborgaren antar således att "Kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun" menade något annat, kanske mailinglista.

Om så, blir meningen:

"Trots att jag vid upprepade tillfällen krävt att ni stryker mitt namn från er Mailinglista respekteras inte detta." 

"vid upprepade tillfällen"
Kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun har således vid ett flertal tillfällen tillskrivit ett offentligt medium i sin kommun för att bli borttagen från mediets e-post-kommunikationslista.

Kan ingen i närheten av denna politiker upplysa honom om den roll han har?

"Peter, krama medierna, det är din möjlighet i politiken!"

Från: Peter Carpelan [mailto:Peter.Carpelan@ekero.se]
Skickat: den 29 mars 2010 10:40
Till: 'info@ekerobloggen.se'; Stig Marklund
Kopia: Inger Linge
Ämne: SV: Anföranden i fullmäktige 

Trots att jag vid upprepade tillfällen krävt att ni stryker mitt namn från er Spamlista respekteras inte detta. Men jag är inte särskilt förvånad med tanke på hur ekeröbloggen i övrigt agera och med tanke på att Per Eskilsson är ansvarig utgivare. Jag vill gärna att ni publicerar detta svar till er, om ni vågar.

Peter Carpelan ger med denna kommentar ett trött och slitet intryck. Utan att lägga ord i Peters mun, skulle man kunna höra honom säga: "Jag orkar inte tampas med den där beskäftiga, egenutnämnda, besserwissern - och dessutom en mycket kompetent politiker, tidigare från mitt eget parti -
längre!"

Slutsatserna av detta beteende är enkla att dra. Politiken tröttar, tråkar ut, mycket sällan blir det som man tänkt, önskat och jobbat för, man blir missuppfattad, och värst av allt, politiskt dagligt arbete gör att man glömmer varför man engagerar och anstränger sig.

Men Peter, det är ändå ditt val att ställa upp för jobbet som
Kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun. 

Ekeröbloggens motiv till att Carpelan informerades om inlägget "Carpelan (M) fick gult kort i Ekerö fullmäktige för att en motion blivit liggande i 8 år".

Det är god publicistisk sed att informera om artiklar, inlägg, som publiceras på Ekeröbloggen.

Vi menar att det är en självklar service till de personer, organisationer mm som berörs av ett inlägg att de får information om inlägget.

Särskilt viktigt är det i en demokratisk styrd organisation som en kommun.

Genom informationen får en förtroendevald veta att inlägget publicerats och läses av många innevånare i Ekerö.

De förtroendevalda får genom informationen möjlighet att vara förberedda på frågor och delta i en diskussion.

"Stryk mitt namn i" - mailinglistan
Kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun vill att Ekeröbloggen skall sluta att informera om vad man skriver om honom och kommunen på bloggen.

Men vänta lite, det måste betraktas som en service att bloggen informerar en hårt arbetande politiker om vad som skrivs om kommunen och i synnerhet om Kommunstyrelsens ordförande i kommunen.

Att ge tillfälle till repliker, tillrätta-läggande, information, ta del av åsikter - uppfattningar, sakförhållande som kan annars vara svåra att få del av, etc.

Det kan inte vara meningen att Kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun skall avskärmas från den "allmänna meningen" som kommer till uttryck på denna blogg.

Peter Carpelan, har du tillskrivit Mälaröarnas Nyheter och bett dem om att få utgå ur deras mailinglista? Den kommenterande medborgaren har vid ett flertal tillfällen läst kritiska artiklar även i det mediet om dig och också om kommunen.

"respekteras inte"
Vem är det Kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun vill skall respektera honom och i så fall varför?

Det kanske är så att just det är skälet varför Kommunstyrelsens ordförande i Ekerö kommun inte skall strykas ur listan. Peter Carpelan behöver mer respekt för det han gör och står för.

Kanske det är så att den som själv visar respekt för andras åsikter och hållningar, själv erfar samma behandling. Att visa respekt är en av de mänskliga dygderna. Den som kan visa respekt i en roll som Kommunstyrelsens ordförande, kanske erfar just respekt själv.

Folkflertalet i kommunen har röstat för en den borgerliga alliansen.

Moderaterna som är den dominerade parten i alliansen har en styrelse som utsett Peter Carpelan till uppdraget att vara Kommunstyrelsens ordförande i kommunen.

På annat sätt kan inte nedanstående uttalande av Carpelan om Mälaröarnas Nyheter tolkas:

 - Jag tycker stundtals att de är för hårda mot kommunen i sina bedömningar, säger Peter Carpelan och menar att vissa artiklar varit för hårt vinklade.

Uttalandet är gjort av Carpelan i Kaggeholms nättidning e-nytt.

Detta är ett märkligt uttalande om Mälaröarnas Nyhter som är en opolitisk tidning. Tidningen gör inte själv någon grävande journalistik eller egentlig granskning av makten eller bedömning hur den kommunala verksamheten sköts utan mer refererar vad som hänt utan att framföra egna värderingar.

Peter Carpelan har accepterat det uppdraget och den rollen.

Med uppdraget följer makt och påverkanskraft, med rollen följer åtbörder och aktiviteter som skapar involvering av det politiska engagemanget och respekt för processer och beslut. Peter ditt engagemang och din kraft att driva detta är avgörande för politikens atmosfär och debattläge!

Så vad menar du med din sats?

"Trots att jag vid upprepade tillfällen krävt att ni stryker mitt namn från er Mailinglista respekteras inte detta." 

Mats Lenné  

Kommunstyrelsen beslutade den 13 april att föreslå att Ekerö ska inrätta 5 platser för mottagande av ensamkom-mande flyktingbarn.

För tre år sedan - i mars 2007 -  föreslog Öpartiet i en motion att Ekerö ska ta emot minst 5 st ensamkommande flyktingbarn. Men detta förslag röstades ner på samma kommunstyrelsemöte 13 april 2010 av (M), (FP), (KD), (C) och (S) efter yrkande av Carpelan och Andersén.

Du kan läsa motionen genom att klicka här.

Du kan läsa kommunstyrelsens beslut genom att klicka här. 

Du kan läsa kommunallagens krav på motioner i gröna rutan till höger. 

Vad säger kommunallagen om behandlingstid för motioner
För alla ärenden inom kommun, stat och landsting gäller principen om skyndsamhet.

Inom ett år bör en motion vara uppe för beslut.

I kommunallagens 5 kap. 33 § står: "En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes".

Du kan läsa kommunallagen genom att klicka här.

Carpelan och Ekerös Moderata parti har fått mycket pisk i massmedia för sin flykting-fientliga inställning. Då gäller det att försöka göra troligt att fem flyktingar tas emot enbart på initiativ av Carpelan och Moderaterna.

Då kan Moderaterna inte öppet erkänna att förslaget från början kom från ett annat parti, Öpartiet.

Kommunstyrelsen blev alltså plötsligt en lekstuga och sandlåda på hög nivå för en samling politiker med Carpelan och Andersén i spetsen.

De verkar inte förstå att de enbart gör sig själva till åtlöje i sin iver att i alla lägen motarbeta Öpartiet.

Öpartiet reserverade sig och du kan läsa reservationen genom att klicka här. 

_{Bild på Marklund (MP), Linge (M), Carpelan (M)} 

Carpelan tar inte lärdom av kommunfullmäktiges ordförande -fortsätter att nonchalera kommunallagen
På kommunfullmäktige den 23 mars var Carpelan oförskämd mot Marklund (M) när Marklunds 8 år gamla motion behandlades.

Kommunfullmäktiges ordförande beklagade däremot djupt att motionen blivit liggande.

Detta kan du läsa om och även lyssna på i inlägget "Carpelan (M) fick gult kort i Ekerö fullmäktige för att en motion blivit liggande i 8 år" genom att klicka här.

Vad kommer nu att hända
Det troliga är att Öpartiets motion läggs ned i en byrålåda till efter valet i september 2010. Först efter ett år eller så fattas beslut att motionen anses behandlad genom att det förslag som förs fram i motionen är genomfört.

Alliansens annons om ensamkommande flyktingbarn
I ett försök att förbättra bilden av Carpelan som flyktingfientlig annonserade Moderaterna i Mälaröarnas Nyheter i januari 2010 att "Ekerö ska ta emot ensamkommande flyktingbarn...Vi moderater anser att alla kommuner bör hjälpa till i detta viktiga mottagande och vi i Ekerö ska ta vår del av ansvaret".

Men mindre än ett halvt år tidigare hade alliansen röstat emot och avslagit - efter kraftig argumentering från Carpelan - den nu aktuella motionen från Öpartiet om mottagande av 5 ensamkommande flyktingbarn.

Läs mer om detta i inlägget "Juni 2009: Moderaterna i Ekerö röstar nej till motion från Öpartiet - December 2009: Marknadsför den som sin egen" genom att klicka här. 

Det är givetvis stötande - och många mår illa av - att politiker inte följer kommunallagen.

Vem är då ytterst ansvarig för att motionen blev liggande? 

Kommunfullmäktige skickade i mars 2007 motionen till kommunstyrelsen för utredning m.m.  

Carpelan är som ordförande för kommunstyrelsen ansvarig för dagordningen i kommunstyrelsen.

Det är Carpelan som ytterst ska tillse att motionen behandlas så att den kan tas upp på dagordningen i kommunfullmäktige inom ett år som kommunallagen kräver. 

Men även kommunfullmäktiges ordförande har ett ansvar.

Har kommunfullmäktige beslutat att kommunstyrelsen skall utreda motionen om fem ensamkommande flyktingbarn kan inte kommunfullmäktiges ordförande stillatigande acceptera att inte beslutet följs.  Ordföranden måste reagera. 

Mats Lenné kommenterar i en insändare Ulric Anderséns (S) öppna brev som innehöll stark kritik mot Ekeröbloggen.   

Det Andersén angrep var bl.a. Ekeröbloggens kritik av hur Andersén, Billter, Carpelan hanterade upphandlingen av badhuset.

Vill du som bakgrund läsa Ulric Anderséns öppna brev ska du klicka här.

Den ironi med vilken artikeln är skriven gör att den delvis är mycket svår att förstå.

Man slår på ironifiltret vid läsning av artikel och följden blir att
man småler åt formuleringarna. Men konsekvensen blir, som den alltid blir när uppfattningar som skall föras till torgs med ironi, att den verkliga meningen lindas in och betydelsen av det som sägs delvis eller helt går förlorad i garvet.

Men den som skriver med ironi, kommer att läsas med ironi. Spelet med "förståelsespeglar" kan vara ödesdigert när läsaren skall försöka förstå vad som menas.

Att Ulrik Andersens brev är skriven med en tanke och känsla av förakt och irritation framgår tydligt. Vad som inte framgår av skrivningen är ett bemötande av kritiken från Ekeröbloggen om hemlighetsmakeri INNAN upphandlingsunderlaget om badhuset gått ut.

Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsen formella roll görs också till ett särskilt viktigt "nummer" i Ulriks ironiskt hållna öppna brev till Ekeröbloggen. Här börjar undertecknad att på allvar tappa greppet och meningen med innehållet i denna skrivning.

Är det möjligen så att man i arbetsgruppen, i vilken Ulrik Andersen ingår, behöver påminna sig själva att gruppen inte fattar det formella beslutet om upphandling av badhuset. Eller tror Ulrik Andersen möjligen att den, tidigare i sin skrivning så upplysta, ansvarige utgivaren inte kände till den formella ordningen för kommunala beslut?

Med den ironiska filtret uppkopplat, åker en annan kommentar också ut med badvattnet.

Politikerna i kommunen oroar sig för att boendetrivseln påverkas av att medborgarna läser Ekeröbloggens kritiska hållning till den förda politiken.

Ja, då är det mycket lätt att förstå varför man inte vill
finnas med i mailinglistor hos bloggen eller knäppa ansvarig utgivare på näsan, etc.

Sammantaget, hur ser den egentliga kritiken ut som politikerna från flera håll den senaste tiden riktar mot Ekeröbloggen?

Som nytillkommen läsare kanske du inte vet att i höstas blockerade Ekerö kommun Ekeröbloggen.

Detta kan du läsa om i bl.a. i inläggen nedan genom att klicka på dem.

Inte bara Kina censurerar Internet - Ekerö kommun censurerar Ekeröbloggen

Ekerö kommun censurerar nättidningen Ekeröbloggen – några reaktioner 

Öpartiet kräver utredning om censuren som drabbat Ekeröbloggen och Ekerös skolor

Censur mot lagbestämmelser sänder fel signal till skolelever enligt MP

I så fall tror undertecknad att det är läge för dessa politiker att ta sig en rejäl funderare på demokratins villkor och medel.

Studera tryckfrihetsförordningen i samband med dessa övningar också.

Den till kommentarer sig dristande medborgaren
Mats Lenné 

Det finns ett mycket intressant inlägg som heter "Ekerös medieskugga ett demokratiskt problem enligt journalistförbundet". Inlägget berör vad som händer i en kommun som saknar en aktiv dagspressjournalist.

Det finns 290 kommuner. Alla kommuner bortsett från 24 st saknar journalistisk bevakning från dagspressen. Ekerö är enligt journalistförbundet en av dessa 24 kommuner. 

Du kan läsa inlägget genom att klicka här. 

Bra verksamhet med låga kostnader?
I årsredovisningen redovisas kostnaden per innevånare. Se tabell i gröna rutan.

Kostnaden per innevånare är ett trubbigt jämförelse-instrument eftersom förhållandena varierar mycket mellan kommunerna, antalet barn och äldre o s v.

Men det är en intressant jämförelse under vissa rimliga antaganden. Antagandet är att, i det korta perspektivet, på 3-4 års sikt, sker det inte några större förändringar i befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar i kommunerna i Stockholms län, riket eller Ekerö.

Ekerö går från genomsnitt till näst sämst i klassen
Som framgår av tabellen till höger har Ekerö gått från att 2004 ha en kostnad per invånare nära genomsnittet i länet till att 2008 ha de näst högsta kostnaderna per innevånare.  

Av tabellen framgår även att Ekerös kostnader varje år har ökat procentuellt väsentligt mer jämfört med andra kommuner både i länet och riket.

Ekerös kostnader har mellan 2004 och 2008 ökat med 27% mot en ökning av 17% för länets övriga kommuner.