och läser artikeln
"Ekerös kommunalråd fortsätter att mörklägga delar av kommunala utjämningssystemet"

Startsida - www.ekerobloggen.se    Alla artiklar 2007-    Alla artiklar december 2006-november 2004
Senaste 10 artiklarna   Senaste kommentarer   Länksamling   Mejla Ekeröbloggen    Om Ekeröbloggen
Redaktionsråd & ansvarig utgivare    Kontakt    Publiceringsregler    Citera & kopiera    Cookies    
XML: RSS Feed
XML: Atom Feed

Ekerös kommunalråd fortsätter att mörklägga delar av kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet består huvudsakligen av inkomstutjämning och kostnadsutjämning.

Kommunalrådet Reuterskiöld (M) fortsätter oförtrutet att mörka i sina insändare att Ekerö är en stor mottagare i det kommunala kostnadsutjämningssystemet.

Reuterskiöld väljer att enbart nämna att Ekerö betalar i inkomstutjämningssystemet och förtiger att andra kommuner betalar stora belopp till Ekerö i kostnadsutjämning.

Insändarna är undertecknade "Adam Reuterskiöld (M), kommunstyrelsens ordförande". Det ger sken av att det är saklig information som ges trots att de är starkt vinklade.


Den korrekta bilden av utjämningssystemet för Ekerö visas
i gröna textrutan till höger. Där ser du hur mycket Ekerö har betalat i inkomstutjämning respektive fått i kostnadsutjämning under åren 2010-2015.

Av sammanställningen framgår att Ekerö under sex år mottagit netto 135,8 miljoner kr.

Detta är den korrekta bilden av utjämningssystemet för Ekerö kommun.

Reuterskiölds taktik
Denna bild återspeglas inte i Reuterskiölds olika uttalanden och insändare. Reuterskiölds taktik har i stället varit följande:

Nämn så ofta det går för medborgarna att Ekerö betalar till andra kommuner i inkomstutjämningen, men nämn inte att Ekerö samtidigt får i stort sett motsvarande belopp från andra kommuner via kostnadsutjämningen.

Första gången Reuterskiöld gjorde detta var i en insändare den 9 mars i Mälaröarnas Nyheter.

I inlägget  bedömde Ekeröbloggen att Reuterskiöld (M) kommer att fortsätta på sin inslagna väg. Ekeröbloggens bedömning var riktig.

Kommunalekonomisk utjämning, utfall, 2010 - 2015
Nedan visas hur mycket Ekerö betalat i inkomstutjämningen samt erhållit i kostnadsutjämning i kr/invånare 2010 - 2015.

Ekerö har betalat i inkomstutjämning år 2010 - 2015 i kr/invånare

2010 2011 2012 2013 2014 2015
-1659 -1756 -2082 -2204 -2017 -2070

Ekerö har fått i kostnadsutjämning år 2010 - 2015 i kr/invånare

2010 2011 2012 2013 2014 2015
2264 2309 2571 2484 2624

2397

Som framgår ovan har Ekerö varit nettomottagare i utjämningssystemet 2010 - 2015.

Omvandlas den kommunalekonomiska utjämningen till miljoner kr per år fås nedanstående tabell som visar hur mycket Ekerö fått netto i utjämningssystemet 2010 - 2015.

2010 2011 2012 2013 2014 2015
21,6 mkr 40 mkr
25,2 mkr
19,2 mkr
22,1 mkr
7,77 mkr

Uppgifterna ovan är hämtade från Statistiska Centralbyrån. (SCB) 

Reuterskiöld har nu valt att åter igen sprida den förvrängda sanningen. Denna gång i en ny insändare i Mälarö Tidning med utgivning 23 mars 2016.

Citat ur senaste insändaren: "Samtidigt innebär den rödgröna regeringens ändringar i det kommunala utjämningssystemet att vi får betala 80 mkr per år till andra kommuner".

Reuterskiöld nämner inte med ett ord att andra kommuner betalar till Ekerö i kostnadsutjämningssystemet.

Samma var förhållandet i den tidigare insändaren. Reuterskiöld nämnde enbart att Ekerö betalar till andra kommuner och nämnde inte med ett ord att andra kommuner betalar till Ekerö i kostnadsutjämningssystemet.

Syftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig offentlig service oberoende av invånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden.

Meningen är att skillnader i kommunalskatt i stort ska spegla skillnader i effektivitet, service- och avgiftsnivå och inte bero på strukturella skillnader.

Förenklat kan man säga att kommuner med badhus har högre kommunalskatt än kommuner som väljer att inte satsa på badhus. Eller också sköter dessa kommuner sin verksamhet mer effektivt än de kommuner som saknar badhus.

  Det som står nedan är avsett för de av Ekeröbloggens läsare som vill veta mer om utjämningssystemet.
 
Stor okunskap om kostnadsutjämningssystemet
Uppgifterna nedan är hämtade från Statistiska Centralbyrån. (SCB).

De större posterna i kostnadsutjämningssystemet för Ekerö är:
Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg där Ekerö får 60,7 mkr av andra kommuner.

För förskoleklass och grundskola får Ekerö 109,8 mkr och för gymnasieskolan 10,9 mkr av andra kommuner.

Bakgrunden till detta är främst att Ekerö som en inflyttningskommun har en befolkning med högre andel barn än många andra kommuner.

Det är en myt att det är kommuner som missköter sin ekonomi som får bidrag och att det är välskötta kommuner som får betala bidrag till andra kommuner.

Något förenklat resonemang
Det är enbart Ekerös struktur, huvudsakligen att Ekerö har större andel skolbarn av befolkningen än i många andra kommuner som gör att Ekerö får bidrag för skolverksamheten.

Något förenklad beskrivning
Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av Ekerös struktur.

Det kan också beskrivas som den kostnad som Ekerö skulle ha om Ekerö bedrev skolverksamheten till en för riket genomsnittlig ambitions- och effektivitetsnivå.

I Ekerös fall har standardkostnaden för skolan - teoretiskt - beräknats till 13912 kr/invånare år 2016. Men standardkostnaden för invånarna i kommunerna är i genomsnitt 9831 kr/invånare.

Detta gör att Ekerö får ett bidrag på 13912 - 9831= 4081 kr/invånare främst för att Ekerö har så stor andel elever i skolan.

För äldreomsorgen är standardkostnaden för Ekerö 6831 kr/invånare mot en standardkostnad i genomsnitt i kommunerna på 9830 kr.

Skillnad mellan Ekerös standardkostnad och standardkostnaden i riket beror på att Ekerö har färre åldringar än genomsnittskommunen och påverkas inte av Ekerös verkliga kostnad för äldreomsorgen.
Bidraget påverkas alltså inte av om Ekerös politiker beslutat att satsa mer eller mindre än andra kommuner per elev eller sköter skolverksamheten mer eller mindre effektivt än andra kommuner.

Oberoende av politikernas satsning och kommunens effektivitet blir bidraget detsamma.

Ekerös bidrag baseras nämligen på standardkostnaden i riket för en elev i grundskolan och att Ekerö har högre andel skolelever än genomsnittligt och inte på Ekerös verkliga kostnader.  Läs om standardkostnad i gula textfältet till höger.

Ekerö får alltså ca 180 mkr i kostnadsutjämning för skolverksamheten av andra kommuner. Men å andra sidan får Ekerö betala 98,2 mkr till andra kommuner i äldreomsorg.

Detta beror på att Ekerö är en inflyttningskommun av främst yrkesarbetande med barn och genom detta har en låg andel åldringar i jämförelse med andra kommuner.

Ekerö får även betala 41,7 mkr till andra kommuners individ och familjeomsorg. Det beror på att det i Ekerö är färre med försörjningsstöd (=socialbidrag), färre med missbruksproblem osv än i många andra kommuner

Insändaren i Mälaröarnas Nyheter 9 mars 2016
Reuterskiöld påstod att Ekerö är en av få kommuner med ett positivt ekonomiskt resultat.

Men ca 95 % av alla kommuner har ett positivt resultat. Det är t.o.m. ett sextiotal kommuner som har bättre ekonomiskt resultat än Ekerö.

Läs mer i inlägget 

En annan felaktighet i samma insändare är att Reuterskiöld skriver:

"Den rödgröna regeringens ändringar i det kommunala kostnads- och utjämningssystemet, ett betalsystem som omfördelar resurser mellan Sveriges kommuner och Landsting, innebär att vi nästa år betalar 80 mkr per år till andra kommuner."

Reuterskiöld manipulerar här fakta genom att nämna att vi betalar inkomstutjämning men förtiger att andra kommuner betalar till Ekerö i kostnadsutjämningen.

Ekerö får även 22,3 mkr i kostnadsutjämning beroende på den höga lönenivå som gäller i Stockholmsregionen.

Samma gäller för äldreomsorgen som för skolverksamheten i kostnadsutjämningen.

Ekerö har en äldreomsorg som politikerna har valt ska kosta mer än genomsnittet i riket.

Men Ekerös verkliga kostnader beaktas inte.

Det är strukturen, dvs låg andel åldringar, som gör att Ekerö får betala till andra kommuner.

Och betalningen går till kommuner med högre andel åldringar än rikssnittet.

Och för de kommuner som får bidrag är bidraget oberoende av dessa kommuners verkliga kostnader för äldreomsorgen. Läs mer i gula textrutan till höger.

Beaktas alla delkomponenter i kostnadsutjämningen förväntas Ekerö få 69 252 295 kr i kostnadsutjämning 2016 enligt SCB. Detta är 2573 kr/invånare.

Men Ekerös kommunalråd ojar sig ständigt över att Ekerö som har ett skatteunderlag på 263 556 kr/invånare samma år får betala 2772 kr/invånare i inkomstutjämning inklusive införandebidrag. Skattunderlaget i Ekerö är 124,1% av riksmedelvärdet.

Årjäng har som jämförelse ett skatteunderlag om 156 675 kr/invånare eller 73,6% av riksmedelvärdet. Se mer i rosa textrutan till höger.

Kostnadsutjämningen

Nedan ges exempel på kommuner som betalar i kostnadsutjämningen, dvs bidrar till Ekerös mottagna 69 mkr eller 2573 kr/invånare.

Siffrorna nedan är kr/invånare.

Umeå 5055, Luleå 4848, Uppsala 3282, Piteå 3005, Kiruna 1883, Skövde 3198, Kalmar 2886.

Reuterskiöld har ojat sig i insändare över att Göteborg bedriver en kommunal nöjespark - Liseberg. Göteborg har en fördelaktig struktur och betalar därför 301 miljoner kr i kostnadsutjämning till andra kommuner, varav Ekerö är en.

Såvitt Ekeröbloggen känner till har inte ovanstående, och andra
kommuner, fört fram att det är orättvist att de betalar 69,3 mkr år 2016 till "rika" Ekerö i kostnadsutjämningssystemet.

Inkomstutjämningen
Ekerös avgift i inkomstutjämningen går t.ex. till nedanstående kommuner som har ett lågt skattunderlag i kr/invånare.

Eda 159 744, Perstorp 171 299, Filipstad 173 005, Örkelljunga 173 256, Malmö 179 300, Botkyrka 183 416.

Detta ska jämföras med Ekerös 263 556 kr i skatteunderlag samt att Ekerö betalar 2573 kr/invånare bl.a. till ovanstående kommuner. 

Redaktör Red Tisdag 29 Mars 2016 kl 11.02


Kommentarer


Skriv själv en kommentar till artikeln!

Den publiceras när redaktionen godkänt den. Grundlagsskyddet gäller därmed också för kommentarer. Otillåtet innehåll publiceras inte.

Kommentarer får inte vara uppviglande, utgöra hets mot folkgrupp, innehålla barnpornografi eller olaga våldsskildring eller göra intrång i upphovsrätt. Undvik att namnge personer som inte har beslutsfattande ställning eller som inte är allmänt kända. En kommunpolitiker kan alltså namnges, men inte kommunens receptionist. Kommentarer som har karaktären av hälsningar, obefogade personangrepp, diskriminering, sexism, nonsens eller reklam raderas, liksom länkar till sidor med otillåtet innehåll.

Tänk på att dina åsikter får mer tyngd om du sätter ut ditt namn. ekeröbloggen kan komma att redigera eller korta ner din kommentar.

Senaste 10 artiklarna
M i Ekerö Dålig affär att sälja villan och hyra den – bra att sälja och hyra Sanduddens skola   2017-04-03
Upplåtelse av torgplatser görs på nytt sätt – Ekerö kommunfullmäktiges beslut följs inte   2017-03-27
Gerbys yttrande till Skolinspektionen om Engelska skolans etablering är naivt och felaktigt   2017-03-23
Kedjereaktion i Ekerö, även KD och C hoppar av att omvandla Sandudden till friskola   2017-03-21
Engelska skolan i Sandudden i Ekerö – dröm eller verklighet   2017-03-19
Adam Reuterskiölds ovärdiga teater.   2017-03-14
Utredningen om Sanduddens skola i Ekerö dras i långbänk   2017-03-11
Reuterskiöld (M) lever i sin egen värld när det gäller Ekeröbornas trafiksituationen   2017-03-08
Ekerö kommun – politiker lyssnar inte, vanskött ekonomi, brist på skollokaler   2017-03-01
Mark- och miljödomstolen - Bygglovet olagligt för tennisbanor vid Björkuddsvägen i Ekerö   2017-02-28
Läs mer om Sri Lanka Faddrar
Senaste kommentarer