Kommunen behöver skära ner verksamheten och sänka kostnaderna med mellan 25 och 60 milj kr per år för att få ordning på ekonomin.

Alternativet är en kraftig skattehöjning.

Men politikerna tiger. Det är valår i år. Och då är det inte populärt att tala om nedskärningar eller skattehöjningar. 

Lyssna på debatten 22 juni kl 18.00 i Radio Viking.

Enligt budgetdirektiven, sidan 12,  uppgår driftsöverskottet 2011 - 2013 till ofattbart låga 1,5 à 2,9 mkr per/år. 

• nödvändiga investeringar
• amortering av låneskulden. Skulden, 470 mkr, är för hög och behöver enligt ekonomichefen minska med 40 mkr/år
• minskning av den höga pensionsskulden, 345 mkr

Det visas nedan att för att få ordning på Ekerös ekonomi krävs det enligt direktiven kostnadssänkning eller skattehöjning med följande belopp åren 2011-2013.

Du kan läsa mer om kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning genom att klicka här.

Enligt god ekonomisk hushållning ska varje generation bära sina kostnader för den service som den själv beslutar om och förbrukar.

God ekonomisk hushållning innebär bl.a.

• budgeten ska ge ett överskott för att finansiera en stor del av investeringarna och säkra pensionerna
• en "tumregel" är att överskottet ska uppgå till 2 % av de kommunala intäkterna
• om kommunen har hög låneskuld ska överskott skapas för amortering av låneskulden
• under goda tider ska en buffert byggas upp för sämre tider
• medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift

Planerings- och budgetprocessen i Ekerö
Ekerö ska varje år besluta om en budget för nästa år med inriktning för de två följande åren.

Budgeten ska uppfylla kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning.

Det innebär bl.a. att enskilda kommuner inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet ändå blir negativt måste det kompenseras med överskott inom tre år.

Se mer om god ekonomisk hushållning i grå rutan till höger.

Planeringsförutsättningar och budgetdirektiv i Ekerö
Kommunfullmäktige utfärdar - på förslag av kommunstyrelsen - varje år i juni planeringsförutsättningar och direktiv för budget med inriktning under efterföljande två år.

Kommunfullmäktige i Ekerö ska nu den 22 juni ta detta beslut.

Kommunfullmäktige beslutar sedan i november om budgeten.

Kommunstyrelsens förslag för åren 2011-2013 framgår av tabellen nedan.

Budget för investeringar saknas i planeringsunderlaget
Budgetdirektiven innehåller ingen plan för investeringarna.

I direktiven anges att utrymmet för investeringar uppgår till ca 55 milj kr/år. Överskjutande investeringar får finansieras genom ökad upplåning men samtidigt uppges att lånen bör amorteras!

I november 2009 beslutade Ekerö om en investeringsbudget som även omfattade åren 2011-2013.

Enligt denna budget uppgår investeringarna till ca 350 milj kr under dessa tre år. Större delen av investeringarna, ca 250 milj kr, avser skolverksamhet och äldreboende, bl a äldreboendet i Stenhamra.

Vid ett genomförande av dessa investeringar får drygt hälften finansieras genom ökad upplåning.

Ränta på denna upplåning ingår inte i planeringsunderlaget.

I planeringsunderlaget finns inga pengar för investeringar i infrastruktur, t ex färja Färingsö-Lövsta med anslutningsvägar, ca 25 mkr, och medfinansiering av breddningen av väg 261, 65 mkr.

Vidare dras resurserna för underhåll av kommunens fastigheter ner i förhållande till budgeten för år 2010.  

Resultatet bör - enligt god ekonomisk hushållning - uppgå till ca  20 mkr, 2 % av summan av skatt, utjämning och fastighetsavgift.

Ofullständigt planeringsunderlag
Budgetdirektiven innehåller ingen plan för investeringarna.

I direktiven för budgetarbetet står att investeringsbudgeten ska vara på en sådan nivå att den kan finansieras med egna medel, dvs självfinansieras. Läs om självfinansiering i ljusblå rutan i högra spalten.

Självfinansieringsgraden beskriver hur stor del av kommunens intäkter under ett år som blir kvar för att finansiera årets investeringar.

Utrymmet för självfinansiering av investeringar beräknas som summan av beloppen för

• årets avskrivningar
• årets resultat

Ovanstående poster är vad som inte betalas genom vare sig lönesystemet eller fakturor som belastar driftsredovisningen, de kan istället användas för att betala fakturor för investeringar.

Utrymmet för självfinansiering av investeringarna beräknas enligt ekonomichefen vara ca 55 mkr per år. Det är förväntad avskrivning respektive år.

Till detta kommer årets resultat. Självklart kan även (del av ) de medel som finns i kassan vid årets början användas till investering.  

Det anges i förutsättningarna att självfinansiering medger en årlig investeringsnivå till ca 55 mkr/år. Men det anges även att "Långsiktigt bör kommunens låneskuld reduceras. Skulden bör vara reducerad 1/4 år 2014 jämfört med nivån 2009-12-31" Detta ger en amortering på ca 40 mkr per/år.  

Ovanstående står att läsa på sid 28 i budgetanvisningarna som du kan se genom att klicka här.

Då det självfallet inte går att låna för att betala låneskulden (!) måste även detta belopp självfinansieras.   

Detta är en orealistisk förutsättning och stämmer inte med de planer som redovisats tidigare och som omfattar investeringar på ca 120 milj kr/år och ingen amortering av låneskulden. Se gula rutan i höger spalt.

Vad anser Ekerös ekonomichef om resultatet/överskottet
Ekonomichefen har till kommunstyrelsen i en PM 2010-05-24 redovisat sina förslag till planeringsförutsättningar och budgetdirektiv.

• Resultatet för 2011 är konjunkturberoende och kan accepteras
• Investeringsbudgeten ska anpassa till utrymmet för egenfinansiering
• Långsiktigt bör kommunens låneskuld reduceras. Skulden bör vara reducerad med 1/4 år 2014 jämfört med nivån 2009-12-31

Detta står att läsa på den tidigare visade sidan 28 i budgetförutsättningarna.

Resultatet för år 2011 kan alltså enligt ekonomichefen vara acceptabelt med hänsyn till konjunkturnedgången tidigare år.

Men den förbättrade konjunkturen gör att skatteunderlaget därefter ökar till en normal nivå.

Det gör att för åren 2012 och åren 2013 kan inte - enligt ekonomichefen - det låga överskottet som visas i budget-förutsättningarna accepteras, kostnaderna måste sänkas eller skatterna höjas.

Ekonomichefens förslag är att överskottet ökas. Härigenom kan kommunens låneskuld, 470 milj kr, på tre år minskas med en fjärdedel, 117 milj kr.

Detta innebär en amorteringen om ca 40 milj kr år 2012 och 2013.

Ekerös ekonomi och ekonomin i andra kommuner i länet
Kommunalskatten under tio år i Ekerö och länet 

Ekerö låg år 2000 på den genomsnittliga skattenivån i länet. 2003 genomförde Ekerö den största skattehöjningen i modern tid.

Under perioden fram till år 2005 höjdes den genomsnittliga skattenivån i länet. Därefter har den genomsnittliga nivån sänkts i länet, men varit oförändrad Ekerö.

Kommunens balansräkning

Nettotillgång per innevånare 2009.

Ekerö har tillsammans med Österåker den största negativa "tillgången" av länets kommuner.

Särskilt höga är de finansiella skulderna och ansvarsförbindelserna för pensionsåtaganden.

Låneskulden uppgår till 470 mkr och pensionsåtagandena till 345 mkr.

Kommunens egna kapital uppgår till 284 mkr.

Reavinster vid försäljning av fastigheter mm får inte räknas in i resultatet
Vinster vid försäljning av tillgångar ska inte användas till löpande drift. Dessa vinster uppgår till mellan 20 och 25 milj kr åren 2010-2013.

Resultat/Överskott: Sammanfattning

• Förslaget till budget för år 2011 är underbalanserat med ca 25 milj kr, beloppet för reavinsten vid försäljning av fastigheter mm
• Förslaget för åren 2012 och 2013 är underbalanserade med ca 40 milj kr för varje år mot bakgrund av behovet av att minska Ekerös stora låneskuld. Under åren har vidare felaktigt reavinster om 25 resp 20 milj kr räknats in i budgetbalansen.

Ekerö behöver därför sänka kostnaderna eller höja skatterna med nedanstående belopp, milj kr.

Vad säger kommunstyrelsen
Kommunstyrelsen har i vanlig ordning fått ett genomarbetat och klart underlag för sitt beslut om planeringsförutsättningar och budgetdirektiv.

Kommunstyrelsen har - också i vanlig ordning - inte tagit ställning till förslagen.

Som framgår ovan har Ekerös placering för sin verksamhet när det gäller lägst kostnad per invånare stadigt försämrats varje år från 2004 till 2008. Ekerö har gått från plats 51 till 69 till 106 till 131 till 151.

Tittar vi på årlig förändring i kr/invånare låg Ekerö 2004 på ca genomsnittet bland länets kommuner 2004. Men nu är differensens ca 3350 kr/invånare.

Självklart är denna utveckling något som bör diskuteras och analyseras på kommunfullmäktige den 22 juni när budgetförutsättningarna fastställs - att så görs är dock högst osannolikt.  

Vad kommer kommunfullmäktige att besluta den 22 juni
Kommunfullmäktiges sammanträde kommer att sändas i Radio Viking. En god gissning är att ledamöterna kommer att tala så lite som möjligt om det som skulle behöva göras på kort och lång sikt för att få ordning på ekonomin i Ekerö.

Erfarenheterna från tidigare beslut om budgetdirektiv ger underlag för en sådan bedömning.

Det är också valår i år. Det är därför inte populärt att tala om nedskärningar i verksamheten eller skattehöjningar.

Ekerös ekonomi och ekonomin i andra kommuner i länet
Ekerö har enligt kommunalrådet Carpelan en god och välskött ekonomi.

Men jämfört med andra - främst moderatstyrda kommuner i länet - ligger vi dock dåligt till.

• Vi ha inte som de flesta kommunerna sänkt skatten under de goda åren
• Ekerö har tillsammans med Österåker den största nettoskulden per innevånare
• Ekerö har, efter Södertälje, den högsta kostnaden per innevånare för kommunal verksamhet

Läs mer om detta i gröna och bruna rutan i högerspalten

Standardkostnader - en annan jämförelsemetod
Standardkostnaden är en beräkning som görs av Statistiska Centralbyrån och anger vilken kostnad kommunen skulle ha om kommunen bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna.

Strukturella faktorer är faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, geografisk struktur med mera.

Med en total kostnadsmassa på ca 1100 mkr för Ekerö kommun och en verksamhet som kostnadsmässigt - enligt SCB - är ca 5,8% högre än andra kommuner i länet vid hänsynstagande till strukturella faktorer visar att Ekerö kommun borde kunna sköta sin verksamhet med ca 60 mkr lägre kostnadsmassa.

Som framgått ovan och i gröna rutan ökar Ekerö kommun sina kostnader snabbare än andra kommuner i länet. Dessutom - eller som ett resultat av detta -  bedriver kommunen sin verksamhet med högre kostnader än andra kommuner i länet.