_{Årsredovisningen - saga eller verklighetsbeskrivning}

Kostnaderna för den kommunala verksamheten i Ekerö har ökat kraftigt under senare år, kraftigare än i de andra kommunerna i Stockholms län.

Om Ekerös kostnader hade utvecklats i samma takt som kostnaderna i länets kommuner hade kommunens kostnader varit mellan ca 60 och 80 mkr lägre.

Det motsvarar ca 5-8 % av Ekerös kostnader.

• Lyssna på och lär av andra kommuner i Stockholm län som har bättre ordning på ekonomin! Kommuner som dessutom i flera fall kunnat sänka kommunalskatten!
• Läs också bättre den information om och analys av ekonomi och verksamhet sin finns i den del av årsredovisningen som förvaltningen skrivit.

Bra verksamhet med låga kostnader?
I årsredovisningen redovisas kostnaden per innevånare. Se tabell i gröna rutan.

Kostnaden per innevånare är ett trubbigt jämförelse-instrument eftersom förhållandena varierar mycket mellan kommunerna, antalet barn och äldre o s v.

Men det är en intressant jämförelse under vissa rimliga antaganden. Antagandet är att, i det korta perspektivet, på 3-4 års sikt, sker det inte några större förändringar i befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar i kommunerna i Stockholms län, riket eller Ekerö.

Ekerö går från genomsnitt till näst sämst i klassen
Som framgår av tabellen till höger har Ekerö gått från att 2004 ha en kostnad per invånare nära genomsnittet i länet till att 2008 ha de näst högsta kostnaderna per innevånare.  

Av tabellen framgår även att Ekerös kostnader varje år har ökat procentuellt väsentligt mer jämfört med andra kommuner både i länet och riket.

Ekerös kostnader har mellan 2004 och 2008 ökat med 27% mot en ökning av 17% för länets övriga kommuner.

Som framgår ovan har Ekerös placering för sin verksamhet när det gäller lägst kostnad per invånare stadigt försämrats varje år från 2004 till 2008. Ekerö har gått från plats 51 till 69 till 106 till 131 till 151.

Tittar vi på årlig förändring i kr/invånare låg Ekerö 2004 på ca genomsnittet bland länets kommuner 2004. Men nu är differensens ca 3350 kr/invånare.

Självklart är denna utveckling något som bör diskuteras och analyseras på kommunfullmäktige den 27 april - att så görs är dock högst osannolikt. 

Hade ökningen i Ekerö varit lika med genomsnittet i länet hade Ekerö kommuns kostnadsmassa varit ca 80 mkr lägre än vad den är i dag. 

Mindre kunniga politiker
Det är självklart att en sådan försämring relativt sett av kostnadsmassan till del måste bero på att nuvarande politiker sköter verksamheten mindre effektivt mot tidigare.  

Du kan se beräkningsunderlaget genom att klicka här.

Standardkostnaden ett annat jämförelse tal
Ekerös kostnad i förhållande till standardkostnaden visar samma resultat.

Vid beräkning av standardkostnaden tar man hänsyn till de viktigaste skillnaderna i förutsättningar som finns mellan kommunerna, se gula rutan.

Ekerö återigen näst sämst i klassen
Standardkostnaden för kommunerna i Stockholms län är lägre än standardkostnaderna för hela riket. Även här ligger Ekerö på näst sista plats bland länets kommuner.

Vår jämförelsekostnad ligger ca 6 % över genomsnittet.

Detta betyder att vi har totalt ca 60 mkr högre kostnader för vår verksamhet, jämfört med snittet för länets kommuner. Se gula rutan till höger.

De styrande politikerna i Ekerö gör alltså ett klart sämre jobb än andra politiker i länet.

Standardkostnad 2008 i förhållandet till hela landet

Beräkning av standardkostnader
Standardkostnaden är en beräkning som görs av Statistiska

Centralbyrån och anger vilken kostnad kommunen skulle ha om kommunen bedrev verksamheten på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna.

Strukturella faktorer är faktorer som kommunerna själva inte kan påverka, till exempel åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund, geografisk struktur med mera.

En positiv standardkostnad innebär att kostnadsnivån är högre än "genomsnittskostnaden" för länet och en negativ standardkostand, att kostnadsnivån är lägre.

En total kostnadsmassa på ca 1050 mkr för Ekerö kommun och en verksamhet som kostnadsmässigt är ca 5,8% högre än andra kommuner vid hänsynstagande till strukturella faktorer visar att Ekerö kommun borde kunna sköta sin verksamhet med ca 60 mkr lägre kostnadsmassa.  

Några andra viktiga delar av årsredovisningen
Efter att vi konstaterat att Ekerö kommun ökar sina kostnader snabbare än andra kommuner i länet och i riket ska vi granska några andra viktiga delar av 2009 års årsredovisning

Ekerö - en kommun med stark och välskött ekonomi som uppfyller kravet på god ekonomisk hushållning, balanskravet
Så lyder de stolta orden i kommunalrådets mun.

Hur lever kommunen upp till dessa krav, jämfört med de krav som enligt förvaltningens skrivning i årsredovisningen gäller för god ekonomisk hushållning, se grå rutan i högra spalten.

Citat från förvaltningen om god ekonomisk hushållning

1. Innebörden av god ekonomisk hushållning är att inte bara den löpande driftverksamheten utan även en stor del av investeringarna ska finansieras med egna medel. (s 8)
2. Medel från försäljning av tillgångar (till exempel mark och fastigheter) ska inte användas till löpande drift utan till nyinvesteringar eller till amortering av skulder (s 8 )
3. Ekerö bygger successivt upp sin ekonomiska kraft men har idag ännu inte tillräckliga marginaler för att möta snabba negativa omkastningar i konjunkturen. (s 11) 

1. Planerad finansiering via överskott förekommer inte. Ekerö har till följd av detta, tillsammans med Österåkers kommun, den högsta nettoskulden per innevånare i Stockholms län (Se blå rutan till höger)
2. Reavinst används i strid mot bestämmelserna för löpande drift
3. Ekerö har inte, som framgår av högerspalten, tillräckliga marginaler för att möta snabba omkastningar i konjunkturen. Detta visar arbetet med budgeten för 2010

Angelägna investeringar - lagda i malpåse
Investeringsverksamheten år 2009 är ett enda stort misslyckande. Angelägna investeringar, som byggande av äldreboende och VA-utbyggnad, underhåll av fastigheter, genomfördes endast i mycket begränsad omfattning.

När Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör sin sammanställning på kommuners skulder slås de ut per invånare i varje kommun.
Niklas Johansson jobbar som ekonom på SKL. Han ser allvarligt på Ekerö kommuns skuld.

- I förhållande till rikssnittet är det en stor skuld. Medeltalet i Sverige ligger på 12 400 kronor per invånare och Ekerö har 50% högre skuld.

Om vi inte hade haft den här låneskulden hade vi kanske haft en lägre skatt, säger Ekerö kommuns ekonomichef Katinka Wellin.
^{Källa: E-nytt}

Samtidigt bidrog misslyckandet till att kommunens ekonomi inte försvagades ytterligare.

Om investeringsbudgeten fullföljts hade kommunens upplåning nämligen ökat med ca 125 mkr eller 5000 kr per invånare.

Med kommunens genomsnittränta innebär detta en årlig kostnadsökning om drygt 5 milj kr+ ev amorteringar.

Pensionsskulden
Om pensionsskulden talar inte politiker, det vågar de inte. Vid god ekonomisk hushållning ska även framtida åtaganden som pensioner beaktas, om tillräcklig täckning inte finns.  

I årsredovisningen föreslås att 9 mkr extra sätts av till framtida pensioner. Kvar att täcka av pensionsskulden återstår då 425,5 mkr. Med denna takt tar det ca 50 år att betala av på skulden.
Läs mer om pensionsskulden i högra spalten längst ner.

Budgeten för investeringarna för 2009 uppgick till 177,5 mkr. De största investeringsobjekten var äldreboende Kullen och äldreboende Stenhamra samt VA-investeringar, bl a VA Helgö och reinvesteringar.

Av den totala investeringsbudgeten har enbart 52,5 mkr av 177,5 mkr, dvs ca 30 %, förbrukats.

Under den dåliga byggkonjunkturen som rått i Sverige skulle naturligtvis investeringarna i Ekerö ha ökat, inte minskat!

Framtiden
Här pågår, med Carpelans ord "spännande projekt med bland annat nytt badhus, fler äldreboenden, ny färjeförbindelse, Förbifart Stockholm och utbyggnad av Ekerö och Stenhamra centrum."

Nog är det spännande alltid med

• flera äldreboenden som försenats, äldreboende Kullen i Ekerö centrum och Stenhamra som försenats kraftigt
• en ny färjeförbindelse, som det inte finns pengar till
• utbyggnad av Ekerö och Stenhamra centrum, där planeringen dragits ner/stått stilla

Men främst ska ett badhus prioriteras, ett badhus ska byggas snabbt och billigt! Ingen långtidsbudget

Ingen långtidsbudget
Samtidigt är framtiden spännande eftersom den moderatstyrda alliansen inte utarbetat någon långtidsbudget.

Mottot för direktiven för budgetarbete och budgetarbetet har varit: "Vi tar ett år i taget, sedan får vi se hur det går." (Läs mer om detta i inlägget "När det är dags att börja nobba abdikerar inkompetenta politiker i Ekerö" genom att klicka här.

Plats alltså för spännande överraskningar! Skattehöjning?

Pensionsskuld
Kommunens egna kapital inkl avsättningar för pensioner uppgår enligt balansräkningen till 283,6 mkr.

Utöver detta finns ansvarförbindelser avseende pensionsåtaganden som inte har täckning i balansräkningen.

Dessa förbindelser uppgår till 434,5 mkr. Kommunens soliditet är, inklusive pensionsåtagande som ansvarsförbindelse, negativ 21,1 procent.